Höstbudget med både plus och minus för Högskolan Väst

I regeringens höstbudget redovisas regeringens avsikter vad det gäller statsanslagen till högre utbildning och forskning för kommande år. För Högskolan Väst innebär beskedet ökade forskningsanslag och fortsatt anpassning till lägre utbildningsanslag.

– Det som är plus i denna budget är att vi får fem miljoner mer i forskningsanslag, från 42,5 miljoner till 47,5, och att vi nu har fått reda på hur kvalitetsförstärkningsmedlen inom humaniora och samhällsvetenskap samt lärar- och förskollärarutbildning fördelats mellan lärosätena. För Högskolan Västs del blir det cirka 5 miljoner per år under 2016-2018, säger Kerstin Norén, rektor vid Högskolan Väst.

Redan i vårens budget stod det klart att Högskolan Väst får en ökning av framför allt platser på lärar- och sjuksköterskeprogrammen, men dessa täcker inte den neddragning som planerades redan av alliansregeringen efter de tillfälliga platser högskolan fick förfoga över i samband med Saab-konkursen. Totalt tilldelas Högskolan Väst cirka 43 miljoner kronor mindre i grundutbildningsanslag för 2016 än för 2014, och medlen är mer riktade än tidigare.

- Vi har börjat genomföra anpassningen, men väntat i det längsta eftersom vi hoppats på att få behålla den högre nivån då det är mycket stor efterfrågan på de allra flesta av våra utbildningar, säger Kerstin Norén.

Sedan 2002 har Högskolan Väst särskilda medel för att utveckla arbetsintegrerat lärande, som också är högskolans profil. Dessa medel kvarstår även 2016 och ligger kvar på samma nivå som tidigare med cirka 2, 5 miljoner.

Fokusområden överensstämmer med högskolans inriktning
Rent generellt pekar regeringen ut några områden man ser behov av satsningar inom.

- Flera av dessa områden ligger även oss varmt om hjärtat och i fokus för vår verksamhet. Exempelvis handlar det om breddad rekrytering och breddat deltagande där vi idag är ett av de bästa lärosätena i landet. Detsamma gäller vikten av arbetsmarknadsanknytning, något som vi genom vårt arbete med arbetsintegrerat lärande, redan idag arbetar aktivt med, säger Kerstin Norén.

Regeringen pekar också på ett behov av ökad internationalisering och vikten av validering som ytterligare två områden som behöver utvecklas och som idag, enligt regeringen, inte fungerar tillfredsställande.

-Ser vi till dagens flyktingsituation och antalet asylsökande i Sverige är det viktigt att vi genom olika valideringsinsatser kan göra det möjligt för fler av dessa att studera. Jag håller med om att detta behöver förbättras, säger Kerstin Norén.

Mer om regeringens budgetförslag för 2016