Otillräcklig samhällsorientering för nyanlända

Nyanlända får information om det svenska samhället som inte är behovsprövad och som är kraftigt förenklad. De som tar fram nationellt utbildningsmaterial för denna samhällsinformation förhåller sig till kritiska röster snarare än att säkerställa att insatsen baseras på vetenskaplig kunskap. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet, gjord av Linnéa Åberg, adjunkt på Högskolan Väst.

- De tjänstemän som tar fram nationellt presentationsmaterial för samhällsorientering upplever sig granskade av politiker, journalister och allmänhet. En stor del av deras arbete går ut på att ge en beskrivning av Sverige som externa aktörer ska vara nöjda med istället för att fokusera på de nyanländas behov, säger Linnéa Åberg.

Samhällsorientering är en utbildningsinsats som ska ge nyanlända information om Sverige för att underlätta etablering i arbets- och samhällslivet. Linnéa Åberg har studerat hur den så kallade instruktionsmodellen används inom samhällsorientering i förhållande till andra verksamheter. Genom att följa instruktionsmodellens olika steg kan utförandet av en särskild insats kvalitetssäkras utifrån ett vetenskapligt perspektiv.

Resultatet visar att till exempel hälso- och sjukvård, socialt arbete och skola, har kommit långt i arbetet med att utveckla metoder för att säkerställa att olika insatser ges på bästa sätt enligt instruktionsmodellen men att detta inte görs när det gäller framtagande av nationellt undervisningsmaterial för samhällsorientering.

Utökat uppdrag för svenska värden

Regeringen har beslutat att utöka samhällsorienteringen och gett Länsstyrelsen i uppdrag att ta fram mer omfattande underlag om svenska värden som ska ingå i utbildningen. Enligt instruktionsmodellen är ett första steg att ta reda på vilket behov av insats som individen har, men de nyanländas behov av att få denna typ av information har inte prövats.

- För att samhällsorienteringen ska vara meningsfull och hålla hög kvalitet behöver myndigheter och verksamheter ges handlingsutrymme att behovspröva insatsen utifrån aktuell forskning och kunna följa upp effekter och användbarhet, säger Linnéa Åberg.

En annan försvårande omständighet är att de sakkunniga har krav på sig att ta fram entydiga förklaringar som lätt ska kunna presenteras för de nyanlända samtidigt som de själva framhåller att information om svenska värden kräver fördjupning, komplexitet och uppvisande av kontrasterande perspektiv för att bli så korrekt som möjligt.

- Arbetsuppgiften att ta reda på svenska värden och hur de ska presenteras är den som har beskrivits som svårast av tjänstemän i studien. De som arbetar med materialet hanterar det som om det vore gjort av glas, berättar Linnéa Åberg.

Tjänstemän upplever sig granskade och uttrycker oro för att materialet som tas fram för undervisning ska väcka anstöt i något politiskt läger.

- När materialet förenklas och anpassas för att inte bli föremål för kritik riskerar sanningshalten i informationen till viss del att gå förlorad, förklarar Linnéa Åberg.

Titel på avhandling: Standardiseringsarbetets kollektiva praktik – En studie om att kvalitetssäkra integrationssatsningen Samhällsorientering för nyanlända

Digital publicering:https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/63230

Kontakt: Linnéa Åberg, linnea.aberg@hv.se, 070−688 0045
Disputerad vid Göteborgs universitet, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, universitetsadjunkt i socialt arbete vid Högskolan Väst 

Text: Göteborgs universitet