Krönika: Vem vinner på kriget i Ukraina?

Forskare, lärare och ledningsrepresentanter från Högskolan Väst skriver regelbundet krönikor i tidningarna TTELA och Bohusläningen. Den här gången är det Wayne Stephen Coetzee, lektor i statsvetenskap, som på tvåårsdagen av Rysslands invasion av Ukraina reflekterar över om kriget har några vinnare.

Under de senaste två åren har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framstått som en modig och samlad ledare som utstrålat självförtroende inför de faror som hans land står inför. Men när vi nu nått tvåårsdagen av Rysslands illegala militära invasion av Ukraina har något förändrats.

Zelenskyj har på senare tid verkat orolig och mindre självsäker. Och är det egentligen så konstigt? Varken Zelenskyj själv, hans politiska allierade, armén, eller den genomsnittliga ukrainaren tjänar på detta utdragna krig. I slutet av 2023 uppskattade Internationella valutafonden, Världsbanken och Economics Observatory att kriget kastat ut ytterligare sju miljoner ukrainare i fattigdom, och därmed rullat tillbaka 15 år av socio-ekonomiska framsteg. FN:s livsmedelsprogram uppskattar också att en tredjedel av ukrainarna nu har svårt att få tillgång till mat.

Situationen är dock en helt annan för Rysslands krigsekonomi. Ryska utgifter för försvaret och brottsbekämpning under 2024 beräknas uppgå till cirka 376 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär 35 procent av landets totala statliga budget.

Även om västerländska sanktioner kraftigt stör Rysslands högteknologiska industri, så gynnas flera olika industrisektorer i Ryssland. Höga försvarsutgifter bidrar till tillväxten av landets bredare militärindustriella komplex, som inkluderar statligt ägda och privata livsmedels-, bygg- och läkemedelsföretag.

Men det är inte bara Ryssland som gynnas. Kina har gynnats enormt av konflikten eftersom landet har köpt gas, olja, kol och andra råvaror från Ryssland till lägre priser. Detta stödjer Kinas ekonomi och förbättrar landets konkurrensposition på världsmarknaderna. Kina gynnas också politiskt av kriget eftersom Ryssland, på grund av sin status som global paria, blir allt svagare på den internationella arenan och tvingas förlita sig på Kina. Ett försvagat Ryssland medför alltså ett mer självsäkert Kina, inte minst i Centralasien.

USA gynnas också av kriget genom att landet säljer vapen men också olja och gas till höga världspriser. Även om biståndet till Ukraina ibland kan framställas som en börda för USA, ska man komma ihåg att en stor del av de pengar som är avsedda för Ukraina återinvesteras i den amerikanska ekonomin. Liksom i Ryssland så skapar dessa investeringar många arbetstillfällen i landsbygdssamhällen, där många försvarsindustrier ligger.

De största vinnarna i USA är trots allt ledningarna för stora företag som Lockheed Martin och General Dynamics. Dessa företag får fullt stöd från Pentagon vilket gör det möjligt för dem att utöka produktionen och vinsten, och därmed bli ännu rikare. Men, till skillnad från Ryssland och Kina, kan och bör de fördelar USA drar från kriget även påverka Ukraina positivt. De är trots allt Ukrainas största biståndsgivare.

Trots visst militärt bistånd, så har EU:s ekonomiska stöd till Ukraina huvudsakligen varit inriktat på kortsiktiga satsningar som att täcka pensioner och statliga löner. USA:s bistånd och investeringar, däremot, bör fokuseras på att stegvis bygga upp Ukrainas inhemska försvarsindustri. Ukraina kommer bara att kunna maximera nyttan av de amerikanska investeringarna om landet har en egen försvarsindustri som producerar högteknologiska produkter.

Kriget mot Ryssland är ett krig som i hög grad präglats av ny teknik, och Ukraina kommer inte att kunna slå tillbaka Ryssland med konventionell, och ofta gammal, militär utrustning. Men landet kan underminera Rysslands fördel i kriget om det investerar i nya teknologier som kan stå emot den ryska krigsmaskinen.

En sådan strategi skulle göra landet mer självförsörjande och skapa en hållbar grund för Ukraina att försvara sig på lång sikt. Men en satsning på försvarsteknik i Ukraina skulle också medföra spridningseffekter. Forskning och utveckling inom försvarsindustrin skapar ofta teknik som även kan användas civilt, vilket skulle gynna den ukrainska ekonomin och skapa andra positiva samhällseffekter.

Men trots att det finns de som kan dra kortsiktiga fördelar, samt att det finns åtgärder Ukraina kan vidta för att positionera sig bättre strategiskt, så finns det inga riktiga vinnare i det här kriget. Alla förlorar på ett eller annat sätt eftersom den här konflikten sliter sönder vårt ömtåliga globala samhällskontrakt; ett samhällskontrakt som bygger på ett omfattande internationellt samarbete.

Sammantaget så finns det ingen konflikt under senare tid som har påverkat världen lika mycket som kriget i Ukraina. Konflikten har medfört ett betydande hot för kärnvapenkrig och världsomspännande hungersnöd och riskerar även att omintetgöra en 30 år lång globaliseringsprocess.

Även om vissa individer, grupper och institutioner kan dra nytta av kriget på kort sikt, kommer det globala samfundet som helhet aldrig gynnas av den här tragedin.

Wayne Stephen Coetzee
Lektor i statsvetenskap

Publicerad i TTELA och Bohusläningen den 24 februari 2024