Hur ska vårt samhälle bättre hjälpa utsatta barn och ungdomar?

Barn och ungdomar som upplever psykisk ohälsa, mobbing, våld behöver hjälp på olika sätt. Och de vill själva enkelt kunna hitta den hjälpen. Vårt samhälle behöver bli bättre organiserat för att förbättra för barn och ungdomars behov. Detta viktiga ämne diskuterades vid Högskolans Västs fjärde seminarium under Almedalen.

Högskolans egna forskare redogjorde först kring den forskning som idag görs inom området:

Emma Sorbring är professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön.
– Psykisk ohälsa, våld, missbruk och mobbing är väldigt aktuellt i vårt samhälle. Det finns många aktörer som pekar på att den psykiska ohälsan ökar, t ex Folkhälsomyndigheten. Idag tar många samhällsaktörer ett stort ansvar och organiserar stöd och hjälp, men det ser inte ut som att vi kan förlita oss på att barn och ungdomar identifieras enbart utav vuxna. Vi vuxna måste organisera oss så att stödet kan nå fram till barn och ungdomar. När barn själva känner att de behöver hjälp, så ska de kunna hitta det på ett enkelt sätt.

Anette Bolin på Högskolan Väst berättar att man under flera år forskat kring barns aktörskap och drivkrafter.
– Vi undersöker hur de tänker och agerar i olika situationer; det bygger på självbevarelsedrift, man vill sig själv väl, barn och unga söker rätt på de som man tror kan hjälpa en. Men man kanske då möts av svaret ”att din skolsköterska har öppet 9-10”, eller har telefontid vissa tider.
– Vi har frågat många barn och ungdomar om de fått stöd när de mått dåligt, och då har de nämnt en sak som är central: stödet måste vara tillgängligt 24 timmar av dygnet, via internet, telefon, chatt och andra kommunikationskanaler. De säger också att det inte ska vara något märkligt, man ska inte skämmas för detta eller tycka det är något konstigt. En viktig faktor är barn och ungdomars kompisar; hur kan jag stödja min kompis?

Elevhälsan enormt viktig
En av deltagarna i seminariepanelen var Max Holm, andra vice ordförande för Sveriges Elevkårer:
– Vi driver en kampanj här i Almedalen som heter #OKUL GLASS. Syftet är att bryta den tabu som finns kring psykisk ohälsa. Det är ingen som tycker det är konstigt när man ringer doktorn för att man har lunginflammation, varför ska det vara konstigt när man inte mår bra psykiskt?

– Vi försöker via vår kampanj också samla in löften från politiker och organisationer. Vad de kan göra för att underlätta? Vi har fått en enorm respons utav detta, även från ungdomar som känner igen sig i. Det finns idag barn i 7-8 årsåldern som redan funderar kring psykisk ohälsa, så samhället behöver ta tag i detta. De ungdomarna som vi möter säger två saker, det handlar om tillgänglighet och Elevhälsan, just detta t ex när skolsköterskan har öppettider. Det här systemet funkar inte i dag.

– Vi jobbar för att sätta upp nationella riktlinjer för hur en elevorganisation ska se ut. Vi ser också att det finns elever idag som inte har någon kontakt med samhället, t ex flickor i hederskulturen som inte har tillgång till mobil eller internet. Den enda kontakten de har är via Elevhälsan, och här har Elevhälsan en enormt viktigt roll att spela.

Unga vill ha ökad tillgänglighet
Johan Nilsson är samordnare för stödchatten Killfrågor.se och f d samordnare för Fråga UMO på umo.se, Killfrågor.se:

– Jag tror på nätet som en lågtröskelverksamhet, ett enkelt sätt att få stöd, och vikten av att kunna prata anonymt kring dessa frågor. I våra chattar är det ofta första gången man berättar om dessa saker. Då ska vi finnas där och vi ska orka att lyssna. Vi får in många spridda samtal, det handlar inte bara om psykisk ohälsa. Det kan handla om kärlek och relationer. Att vi halt valt killar, är för att killar i mycket mindre uträckning söker stöd kring dessa problem, och det finns också en koppling till våldsbenägenhet bland killar.

Med i publiken fanns Josephine Kollén, volontärsamordnare från Tjejjouren Väst:

– Vi har nätbaserat chattstöd för unga tjejer. Det finns många unga som är utsatta och mår dåligt, men aktörskapet bland barn och unga finns där jättetydligt. Vi ser också att man vill hjälpa sig själv, men många av våra sökande har blivit brända när man varit i kontakt med vården, och blivit väldigt svikna. Vi har blivit ett alternativ, även om vi inte är professionella. Men vi samverkar med många kommuner och det är jättebra.

Medverkade på seminariet gjorde:

Emma Sorbring, Professor, Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, Högskolan Väst

Anette Bolin, Forskare, Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön, Högskolan Väst

Jörgen Hansson, Enhetschef Avdelning folkhälsa, Västra Götalandsregionen

Said Abdu, Riksdagsledamot, näringsutskottet, Liberalernas talesperson i näringslivsfrågor, Liberalerna

Max Holm, Andra vice ordförande, Sveriges Elevkårer

Johan Nilsson, Samordnare för stödchatten Killfrågor.se och f d samordnare för Fråga UMO på umo.se, Killfrågor.se