Ny forskning: Så kan lärdomar från Ukraina stärka svensk krisberedskap

Ny forskning visar hur Sverige kan stärka sin krisberedskap – med lärdomar från ett land i krig. Genom att studera Ukrainas hantering av offentliga finanser under pågående invasion lyfter forskare vid Högskolan Kristianstad fram konkreta verktyg för att möta framtida kriser.

Projektet, ”Balancing Sustainability of Public Finances and Social Sustainability during Crises from a Multi-Actor Perspective”, visar att Ukrainas motståndskraft byggts genom finansiell flexibilitet, samverkan och digital transparens. Resurser kunde snabbt styras om till akuta behov, samtidigt som temporära skattelättnader räddade företag. Kommuner, ideella organisationer och internationella aktörer har alla spelat en nyckelroll.

– Det handlar om att ha beredskapsmekanismer i budgeten och att bygga in flexibilitet i styrningen – lokalt, nationellt och internationellt, säger Giuseppe Grossi, professor i företagsekonomi vid Högskolan Kristianstad och projektledare. Sverige är inte heller en isolerad ö, vi måste också se Finland, Danmark och Norge som naturliga partners i framtida krisplanering.

En central lärdom för Sverige är vikten av samordning mellan kommuner, stat och civilsamhälle. Ukraina har använt sig mycket av digitala plattformar som har ökat transparensen i hantering av offentliga medel och säkrat viss samhällsservice trots kriget.

– Vi i Sverige har tekniken, men vi måste fråga oss om våra system är redo för en kris som liknar Ukrainas, säger Grossi.

Projektet lyfter särskilt vikten av att kunna styra det oväntade. För svensk del skulle det innebära ökade investeringar i digital infrastruktur, decentraliserade beslutsvägar och fler övningar i scenariotänkande. Det krävs också en öppen dialog om säkerhet och beredskap – i skolan, på universiteten och i samhället i stort.

– Jag tror starkt på vikten av att fortsätta prata om de här frågorna. Krisberedskap är inte bara en fråga för experter, det är något vi alla behöver förstå och delta i. För fem år sedan kunde ingen förutse en global pandemi. Vi måste ha strukturer som klarar av att agera snabbt och samordnat, inte bara reaktivt utan också förebyggande, säger Grossi.

Fakta:

”Balancing Sustainability of Public Finances and Social Sustainability during Crises from a Multi-Actor Perspective” genomfördes mellan mars 2024 och februari 2025 och är finansierat av Länsförsäkringar Forskningsfond. Projektet leddes av Giuseppe Grossi, Högskolan Kristianstad, i samarbete med Veronika Vakulenko (Nord University), Yuliya Markuts (Kyiv School of Economics), Hans-Jürgen Bruns (Leibniz University Hannover) och Nataliia Konovalenko (Världsbanken).
Publicerad i Taylor and Francis: Public Money & Management: Vol 45, No 3

För mer information, vänligen kontakta:
Giuseppe Grossi, professor i företagsekonomi, inriktning offentlig styrning
E-post: giuseppe.grossi@hkr.se, Telefon: 044-2503125