Vi behöver se närmare på ledarskapet inom vården

Personcentrerad vård i alla ära, men hur fungerar det högre upp? Hur ser cheferna inom vården på ett personcentrerat ledarskap? Detta är frågor som doktorand Marie Jönsson ska ägna sin kommande forskning åt.

Att utgå från den unika individen. Att se människan och hennes förutsättningar, inte sjukdomen. Det har varit ledord inom äldrevården på senare år. Men hittills har personcentrering främst haft fokus på relationen mellan personal och vårdtagare. Mer sällan har strålkastaren riktats på ledningens och mellanchefernas roll.

Marie Jönsson har över tjugo års erfarenhet som operationssköterska i ryggsäcken. Hon har också sett ledarskap ur olika perspektiv, både som facklig företrädare och som enhetschef på centraloperationen i Kristianstad.

Numera är hon adjunkt på Sjuksköterskeprogrammet och en av flera nyanställda doktorander på forskningsplattformen för Hälsa i samverkan. De kommande åren ska hon ägna åt PERLE-studien, som har fokus på just personcentrerat ledarskap inom äldrevården.

– När man pratar om ledarskap utgår man ofta från begrepp som effektivitet. Man hämtar inspiration från modeller inom industrin, där man mäter pengar och minuter.

I stället, menar Marie, Jönsson, borde vi intressera oss för aspekter som bemötande och delaktighet.

– Själv blir jag bara mer och mer övertygad om att ett personcentrerat ledarskap behöver genomsyra alla led i organisationen. Som chef kan man inte uppmuntra till personcentrerad vård, och samtidigt låta bli att involvera personalen. Cheferna behöver föregå med gott exempel och göra medarbetarna delaktiga.

Marie Jönsson hänvisar till sin tidigare erfarenhet som enhetschef och menar att det är viktigt att ta hänsyn till medarbetarna som individer. Rutiner kan visserligen vara bra, men man måste också se behoven hos den enskilda. Hon tar schemaläggning som exempel; kanske det inte passar alla att börja klockan sju på morgonen.

Hon menar att man som enhetschef ofta hamnar i en svår sits. Hon beskriver det som ett allt-i-allo-uppdrag där enhetschefen ständigt ska finnas till hands för att släcka akuta bränder eller lösa bemanningen en tisdagskväll. De stora utvecklingsfrågorna hamnar ofta i skymundan.

På senare tid har också den otydliga ansvarsfördelningen mellan sjuksköterskor och enhetschefer uppmärksammats, exempelvis i frågor som rör utrustning och säker vård för äldre som insjuknat i covid-19.

I PERLE-studien ingår ett sextiotal sjuksköterskor och enhetschefer inom äldrevården, som ska dela med sig av sin syn på personcentrerad vård och personcentrerat ledarskap. Deltagarna i fokusgrupperna hör hemma i olika kommuner i nordöstra Skåne och i Västerbotten.

– De flesta deltagare tycker förhoppningsvis att det är ett relevant ämne. Vi tror att både enhetschefer och sjuksköterskor också har ett behov av att diskutera dessa frågor med andra som är i samma situation, säger Marie Jönsson.

Tanken är att vidareutveckla ett teoretiskt ramverk som kan vara till hjälp och vägledning för ett personcentrerat ledarskap. Yun-Hee Jeon, som är professor i omvårdnad vid Sydney University och även med i forskargruppen, har utvecklat ramverket utifrån australiensiska förhållanden. Detta ska omsättas till svenska förhållanden, utifrån de resultat som Marie Jönsson får från fokusgrupperna.

Även om projektet tar avstamp i äldrevården, är förhoppningen att resultaten kan användas i andra delar av sjukvården. Projektledare Anna-Karin Edberg menar att frågorna kring ledarskap är mer aktuella och angelägna än någonsin.

– Just nu förs många diskussioner kring vem som gör vad, och hur arbetet ska organiseras. Så denna studie är mitt i prick. Den bidrar förhoppningsvis med viktiga pusselbitar i bilden av ledarskap inom vården.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell