Ny forskargrupp studerar krisstyrning via kriget i Ukraina

Ingen kan betvivla att kriget i Ukraina orsakar stort mänskligt lidande. Det innebär också nya förutsättningar för landets ekonomi och budget. Ett nystartat forskningsprojekt, som inbegriper två ukrainska gästforskare, ska rikta ljuset mot Emergency Governance, styrning under kriser och katastrofer.

På förmiddagen den 24 februari 2022 förändrades tillvaron för Yuliya Markuts och Lina Zadorozhnia. Från sina kontor på Kyiv School of Economics kunde de följa rapporteringen om hur Ryssland drog in med militär styrka över gränsen.

– Från att ha arbetat under lugna förhållanden, blev både hus och kontor förstörda av ryska attacker, berättar Lina Zadorozhnia.

Hemma i Kristianstad följde Giuseppe Grossi utvecklingen med oro. Som professor i företagsekonomi har han sedan flera år kontakt med forskare i Ukraina. I mars 2022, bara några veckor efter den ryska invasionen, tog han initiativ till en insamling bland Högskolan Kristianstads personal till stöd för Chernivtsi National University – ett lärosäte som förvandlats till tillflyktsort för tusentals internflyktingar. Samtidigt växte tanken att fördjupa samarbetet med ukrainska forskare vid Kyiv School of Economics.

– Det är ett väldigt prestigefyllt universitet. Att jag kontaktade dem handlade egentligen om ren akademisk nyfikenhet – jag ville veta hur landets budget påverkades av kriget.

Detta var något som även Yuliya Markuts och Lina Zadorozhnia ville fördjupa sig i. Att bedriva denna forskning i Kiev, mitt under brinnande krig, var dock inte genomförbart. Tillsammans med Giuseppe Grossi sökte de därför medel för att kunna tillbringa en tid i Sverige som gästforskare vid Fakulteten för ekonomi på Högskolan Kristianstad.

Forskarna i regelbunden kontakt med Ukrainas regering

Lina Zadorozhnia beskriver hur den ryska regimen vill isolera Ukraina från omvärlden. Samtidigt strävar hon och hennes kollegor och landsmän efter integration och samarbete över gränserna.

– Våra liv kan inte stanna upp på grund av kriget. Vi måste fortsätta bygga upp våra kunskaper och kontakter. Och då är vetenskaplig integration också viktig.

Genom bidrag från Wenner-Gren Foundation kunde Yuliya Makuts komma till Kristianstad i augusti, och i början av december anlände Lina Zadorozhnia, vars vistelse finansieras av Länsförsäkringar. Härifrån kan de fördjupa sig i ämnet Emergency Governance.

Yuliya Markuts och Lina Zadorozhnia har mångårig erfarenhet av att utföra budgetanalyser, och som representanter för Centre of Public Finance and Governance Analysis, vid Kyiv School of Economics, har de haft regelbunden kontakt med den ukrainska regimen. Men vid den ryska invasionen blev det plötsligt mer angeläget att inrikta sig på området Emergency Budgeting – hur ledare hanterar inkomster och utgifter under rådande nödläge.

– Självklart är det intressant för oss som forskare att studera detta. Det finns inte många andra exempel på detta ur europeisk synvinkel, så kanske kan erfarenheten från Ukraina stå som modell när andra europeiska länder drabbas av kriser, säger Yuliya Markuts.

I det ukrainska fallet har kriget medfört enorma utgifter. Samtidigt kan de konstatera att intäkterna faktiskt legat relativt stabilt och vissa fall faktiskt ökat.

– Många experter har diskuterat olika scenarier. Men ingen kunde förutse att människor skulle förändra sitt beteende och vilja betala skatt. Det visar att invånarna faktiskt vill bidra och bygga upp landet. Det är imponerande, säger Lina Zadorozhnia.

Forskargruppen döpt efter ukrainsk hjälte som bott i Kristianstad

Framöver hoppas de kunna formulera en rad förslag som kan vara användbara för president Zelenskyjs regering, men också för andra politiska ledare på olika nivåer.

Giuseppe Grossi menar att det är angeläget att förstå hur länder, och hur EU som helhet, kan hantera sin budget i nödsituationer, inte bara på grund av det pågående kriget i Ukraina.

– Vi måste vara redo att hantera olika typer av konflikter, men också klimatförändringar, flyktingströmmar och pandemier. Det onormala kommer kanske framöver bli en normalitet.

Den gemensamma forskningsgruppen, som också inbegriper forskare från Norge, Italien och Tyskland, går under benämningen Filip Orlik International Research Group for Emergency Governance. Namnet Filip Orlik är välbekant för de både ukrainska forskarna. Han är något av en nationalhjälte som, för 300 år sedan, formulerade den första demokratiska konstitutionen i Europa. Under fyra år bodde han i exil Kristianstad, på flykt undan tsar Peter I, på samma sätt som de båda ukrainska forskarna nu fått en fristad i nordöstra Skåne.

Giuseppe Grossi menar att kriget kommer påverka både Ukraina och Europa under många år framöver, och att det berör alla delar i samhället. Därför hoppas han att forskningsprojektet kan bli startskottet för en vidare plattform, som samlar forskare från hela Europa inom en mängd olika discipliner, såsom ekonomi, juridik och statsvetenskap.

– Planen är att gemensamt kunna ansöka om medel från nationella och internationella forskningsstiftelser.

För Högskolan Kristianstads del har samarbetet egentligen bara börjat. Giuseppe Grossi ser fram emot ytterligare samverkan, i form av ukrainska studenter som kommer till högskolan och forskare som kan byta kunskaper över landsgränserna.

– Vi som högskola kan inte bara utgå från normala förhållanden, utan måste också kunna förhålla oss till extraordinära situationer. Att engagera sig i detta handlar inte bara om vetenskaplig skyldighet, utan också om moralisk skyldighet.

Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: Fabian Rimfors