NATU ger naturvetenskapen en viktig plats i förskolan

Blivande förskollärare blandar sällan in naturvetenskapen i sina examensarbeten. Detta får konsekvenser för samhället då Sverige går miste om en mängd naturvetare på den framtida arbetsmarknaden. Forskare på Högskolan Kristianstad vill få rätsida på problemet. I samverkansprojektet NATU uppmuntras nu både förskollärarstudenter och lärarlag att ta ett brett grepp om naturvetenskapen i förskolan.

– Vi måste hjälpas åt att förmedla ny kunskap kring detta som alla kan ha nytta av, slår Marie Fridberg fast.

Som biträdande professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan Kristianstad har hon under många år haft ett särskilt öga för naturvetenskap, och hur dessa kunskaper förmedlas till de yngre barnen. Hon konstaterar att svenska förskollärare är duktiga på att arbeta med övergripande teman – det visar också en rapport från Skolinspektionen som presenterades 2018. Ämnen som exempelvis språk, bild och rörelse vävs ofta samman i pedagogiken. Men det finns ett område som ofta hamnar i bakvattnet, och detta är naturvetenskap.

– Här blir det snarare enstaka happenings. Förskolläraren kanske plockar fram en experimentbok eller gör ett enskilt projekt. Man pratar om vattnets olika faser eller tränar fysik på rutschkanan – men hur går man vidare, och får ihop det med andra ämnen? frågar sig Marie Fridberg.

I den tematiska undervisningen lyser naturvetenskap med sin frånvaro, vilket är problematiskt på flera nivåer, menar hon.

– De flesta barn har en naturlig nyfikenhet på sin omgivning, här och nu. De samlar kottar, pinnar, sniglar … Men om man inte uppmuntrar ett sådant intresse finns det risk att det klingar av.

Detta kan i sin tur få vidare konsekvenser på samhällelig nivå. Sverige går miste om en mängd potentiella naturvetare som behövs på den framtida arbetsmarknaden.

– Så det finns all anledning att fånga upp intresset för naturvetenskapen i tidiga åldrar och se hur den hänger ihop med andra frågor i ett större sammanhang.

Osäkerhet inför naturvetenskapliga ämnen

Men hur kommer det sig, att lärarlagen ute på förskolorna inte väver in naturvetenskap på samma sätt som andra ämnen i sin undervisning? Kanske finns ledtrådarna på förskollärarutbildningen. Marie Fridberg och hennes forskarkollegor Andreas Redfors och Agneta Jonsson har följt blivande förskollärare under deras år på Högskolan Kristianstad. Åtskilliga gånger har studenterna uttryckt tveksamhet och osäkerhet inför undervisningen i just naturvetenskapliga ämnen. Detta blir också tydligt i deras val av examensarbeten – här lyser naturvetenskapen med sin frånvaro.

– Generellt väljer studenterna främst klassiska teman kring exempelvis deltagande och sociala bitar. Även metodmässigt väljer de allra flesta intervjuer i stället för exempelvis observationer.

Dessa problem är avstampet för projektet NATU, Naturvetenskap och tematisk undervisning, som drivs inom ramen för Forskningsplattformen för Lärande i samverkan. Här ska studenternas examensarbeten utgå från just naturvetenskap i kombination med ett annat läroplansområde, och metoden som används är observation.

Intresset från studenterna har varit gott. De senaste två terminerna har sju examensarbeten, skrivna av tretton studenter, tagit form. Hittills har den naturvetenskapliga vinkeln kopplats samman med områden som drama, lek, hållbarhet och motorik.

Vid examensarbetets början har studenterna mött ett arbetslag på en utvald förskola och gemensamt planerat en kommande aktivitet med barnen. Vid nästa träff har aktiviteten genomförts tillsammans med barnen, och det hela har filmats. Därefter har studenterna analyserat filmen vilket också utgör huvuddelen av examensarbetet.

Både intressant och utmanande att planera naturvetenskapliga aktiviteter

Forskargruppen från Högskolan Kristianstad har följt studenternas och arbetslagens tankegångar och tillvägagångssätt under arbetets gång.

– Det finns mycket material att hämta. Det teoretiska perspektiv projektet utgår ifrån är utvecklingspedagogiken, och just därför är det spännande att få se det ur både studenternas och arbetslagets synvinkel, säger Marie Fridberg.

Forskarna har bland annat observerat hur de didaktiska frågorna – vad, hur, varför, vem, var och när – använts vid planeringstillfället. De har också uppmärksammat när diskussionen utgått från barnperspektiv, de vuxnas uppfattning om vad som är bäst för barnet, respektive barnets perspektiv.

– Vi har inga färdigförpackade svar, utan vi funderar kring detta tillsammans med studenterna och arbetslaget.

Framöver ska de också kartlägga hur förskollärarna själva uppfattat det tematiska greppet. Hittills har de fått positiv respons, och förskollärare har uttryckt att det varit både intressant och utmanande att planera aktiviteten tillsammans med studenterna.

Efter sommaren ska en del av resultaten presenteras på en barnkonferens i Glasgow. Det kommande året hoppas forskargruppen att ytterligare ett antal studenter från förskollärarprogrammet antar utmaningen att skriva examensarbete inom ramen för NATU, som pågår fram till 2023.

– Förhoppningen med projektet är förstås att studenterna tar med sig det tematiska arbetet ut i sitt yrkesliv, och ger större plats åt naturvetenskapliga frågor. Men också att vi bidragit till att utveckla framtida examensarbeten på högskolan mot en större bredd i både innehåll och metod och där samverkan blir en mer naturlig del.

Text: Kerstin Weman Thornell