När verkligheten runt hörnet blåser liv i geografin

Geografi handlar om mer än kartor och hur jordytan ser ut. Geografi förklarar även varför vår planet ser ut som den gör och sätter detta i relation till hur mänsklig aktivitet påverkar och påverkas av jorden. Högskolans ämneslärarstudenter i just geografi fick en levande inblick i ämnet under en lokal klimatutflykt på Falsterbonäset, där vallar ska skydda när havet stiger upp över land.

Ett femtontal studenter är ute på klimatexkursion nere på Näset, det vill säga Skanör Falsterbo i sydvästra Skåne. De läser femte och näst sista terminen på ämneslärarutbildningen och har geografi som ämne för dagen, närmare bestämt hur stigande havsnivåer påverkar oss.

– Detta är första kursen där vi på plats ute i verkligheten tittar på hur man jobbar med data och tillämpar detta i praktiken, berättar Johanna Håkansson som ska bli högstadielärare.

– Ämnet geografi är ju så spännande, fortsätter Nabi Allahyarou från samma klass. Vi kollar på kartor, läser på om klimatförändringar, och sedan besöker vi platser där det pågår i realtid. Det väcker helt andra känslor och engagemang än vad det gör i klassrummet. Att planera en lektion på detta sätt är ju något vi kommer att kunna ta med oss till våra framtida elever. Att uppleva geografi så här blir en viktig del av lärandet.

Precis som i Kristianstad kommer stigande havsnivåer att bli ett problem även på Falsterbonäset. I Kristianstad finns redan ett värn mot översvämningar i form av skyddsvallar och tvärs över Skåne planeras nu för över två mil med liknande vallar. Tillfället är lägligt att studera hur geografisk och klimatologisk data och statistik omarbetas till åtgärder och handling. Därför guidas studenterna och lärarna runt av Vellinge kommuns projektledare för skydd mot höga havsnivåer.

– När studenterna får träffa folket som arbetar med frågorna blir det lättare att förstå hur och varför man planerar dessa åtgärder. Geografi är ett tacksamt ämne att ta in genom aktivitetsbaserat lärande, förklarar Tom Beery, lärare på kursen och den som fört in utomhuspedagogiken i dagens övningar.

På ängen vid det vitputsade huset får studenterna uppleva vad de tidigare bara kunnat studera på kartor.

Geografin får eget liv

Under vandringen på näset kommer de till en plats där kartorna de studerat plötsligt får liv; ett vitputsat litet hus med nymålade röda fönster och sommarmöblemanget kvar i trädgården. Ägarna vill skydda sitt hem men på kartan ligger det utanför den planerade skyddsvallen, och den där kartan får nu en helt annan innebörd.

– Geografin får eget liv. Det är verkligen en människas hus och inte bara en prick på kartan. Här väntas vattnet stiga upp över ängen och gräsmattan, och där ligger någons hem, säger Malin Wall Lundberg, som också läser till ämneslärare på Högskolan Kristianstad.

– Vi lär oss den här kursens innehåll genom att göra saker, inte bara genom att läsa, och samtidigt får vi inspiration och exempel på idéer hur vi kan jobba med våra framtida elever, förklarar Johanna och påpekar att flera av de metoder som kursens lärare använder är sådant som hon kommer att ta med sig och applicera även på andra ämnen.

”Välkommen in för att ta dig ut!” Den hälsningsfrasen möter studenterna när de går in genom dörren till Naturum Falsterbo som är nästa anhalt. Här är de plockat in och skalat ner naturen till en pedagogisk lär- och upplevelsemiljö i syfte att locka ut människor i naturen.

– Här finns saker att ta på, känna på, att vara aktiv med, och alla dessa olika sätt att samla intryck hjälper oss besökare att lära sig. Det finns många saker vi kan plocka in i ett vanligt klassrum, säger Johanna som just testat vingarna på ornithoptern som hänger fritt i svarta rep från det höga taket.

Kursen går inte över ån efter vatten

Vi får ofta rapporter om översvämningar, orkaner och andra naturkatastrofer från världens alla hörn, ofta orsakade av stigande temperaturer och förändringar i klimatet. Men förändringarna sker även här på hemmaplan. Tidigare under kursen har klassen gjort en cykeltur runt Kristianstad, bland annat till skyddsvallen i Hammarslund där studenterna haft presentationer med hjälp av SMHI:s klimatprognoser.

– Kursen ger oss perspektiv och kunskap om vår omvärld, som ju uppenbarligen inte behöver ligga så långt borta utan faktiskt är väldigt nära och påtaglig. Så kände jag under cykelexkursionen runt Kristianstad och så känner jag här också – att detta är hemma och här kan vi redan se konsekvenserna, konstaterar Nabi.

– Delar av kursen bygger på forskning där miljöpsykologer visar att klimatfrågan inte blir riktigt angelägen förrän den blir lokal, inflikar Tom som planerat flera av kursens aktiviteter. Inte förrän då väcker den riktigt stort engagemang.

Studenterna instämmer och fortsätter:

– Händelser långt borta ser vi, och tar till oss, men det slutar där, menar Malin. Fast när liknande saker händer här hemma så GÅR det inte att släppa förrän vi anpassat oss eller åtgärdat problemet på ett eller annat sätt.

– Om ett år är jag färdig lärare kan prata om det som sker här och nu, så att mina elever kan relatera till det vi pratar om. Jag behöver inga abstrakta exempel från någon avlägsen plats på jorden. Lokala exempel kan vi plocka ner på en hanterbar nivå, annars kan det bli svårt att förstå sådana här komplexa saker, berättar Johanna och håller med klasskompisarna när de påpekar att geografi har seglat upp som favoritämne.

– Både här på Falsterbonäset och i Vattenriket och kan vi se hur naturen både anpassas och anpassar sig efter klimatförändringarna. Exempelvis hur våtmarker restaureras och blir en del av lösningen. Självklart har vi böcker på kursen, men vi använder naturen som källa också. Naturen blir ett verktyg för oss som lärare.

Text: Fabian Rimfors
Foto: Thomas Beery

Projektledaren Erik Andersson från Vellinge kommun visar studenterna var skyddsvallarna planeras på Falsterbonäset.

Nabi Allahyarou var i Falsterbo i somras och tyckte det var så idylliskt. Men kursen har öppnat hans ögon och nu förstår han att det är en sårbar plats: ”Detta är mer än en klassfråga och huspriser. Vi sitter alla i samma båt. Alla blir drabbade när havet stiger och det är bara en tidsfråga när det kommer att ske.”

Inne på Naturum presenterar projektledaren Erik Andersson kartor med både riskprognoser och skyddsvallsplanering för Skanör, Falsterbo, Höllviken och Ljunghusen.

Johanna Håkansson testar vingarna i ornihoptern som svävar högt över trappan upp till andra våningen. Ornithopter kommer från grekiskans ornithos (fågel) och pteron (vinge) och Leonardo da Vinci var den första att skissa på denna ”flygmaskin” som efterliknar fågelns flykt med flaxande vingar.

Inne på Naturum Falsterbo passar studenten Filip Rönn på att utforska hur fåglars syn fungerar.

Tre framtida geografilärare: Nabi Allahyarou, Malin Wall Lundberg och Johanna Håkansson blir färdiga med sin ämneslärarutbildning i vår, då de även kan undervisa i historia och svenska.