Gå direkt till innehåll
– Vi hoppas att K3 kan ge många ringar på vattnet, säger Viktoria Olsson, som tillsammans med Lisa Källström och en rad kollegor på högskolan varit engagerad i satsningen för samverkansutveckling.
– Vi hoppas att K3 kan ge många ringar på vattnet, säger Viktoria Olsson, som tillsammans med Lisa Källström och en rad kollegor på högskolan varit engagerad i satsningen för samverkansutveckling.

Nyhet -

K3 har ställt samverkan på sin spets

Samverkan kan lätt bli ett fluffigt begrepp. Men i den nationella satsningen K3 har ordet fått betydligt fastare konturer – och hjälper HKR och andra lärosäten att arbeta ännu mer målinriktat med det omgivande samhället.

För drygt tre år sedan utlyste innovationsmyndigheten Vinnova en satsning som gick under namnet K3. Syftet var att, genom ökad kunskap och mer nätverkande, utveckla lärosätenas förmåga att samarbeta med samhället runtomkring. Kort sagt: Man ville boosta de svenska lärosätena i samverkan.

– Så var det faktiskt. För oss på högskolan var det naturligt att haka på en sådan satsning. Den går hand i hand med högskolans övergripande strategi, där samverkan är ett av stegen mot en mer hållbar samhällsutveckling, säger Lisa Källström som är högskolans vikarierande samverkansstrateg.

Hon och kollegan Viktoria Olsson, som är samverkanskoordinator, menar att samverkan är ett begrepp som redan diskuteras och praktiseras flitigt inom såväl utbildning som forskning på högskolan. Men bra kan alltid bli bättre.

– Det är så lätt att man jobbar i sina egna stuprör. Genom att gå samman och ta vara på varandras erfarenheter kan vi bidra till att vår verksamhet blir ännu mer relevant för det omgivande samhället, säger Viktoria Olsson.

Totalt har 18 projekt sjösatts, där olika lärosäten runtom i Sverige varit drivande och medverkande. För Högskolan Kristianstads del har sex projekt varit extra relevanta, och här har representanter för lärosätet varit engagerade.

Ett par av projekten, MUSA och OMAR, har uppmärksammat hur lärosätenas samverkansarenor ska utvecklas för att bli så effektiva som möjligt.

– I OMAR-projektet har högskolans forskningsplattform för Hälsa i samverkan kunnat visas som ett gott exempel. Framgångsfaktorerna ligger bland annat i en tydlig organisation och process och att all forskning sker inom ramen för samverkan med andra samhällsaktörer, säger Lisa Källström.

Inom projektet SPETS har man diskuterat strategiska partnerskap med externa aktörer, och vilka förutsättningar som behövs för att dessa ska fungera och bli lyckosamma.

Viktoria Olsson har varit särskilt engagerad i det projekt som går under namnet MERUT. Här har man diskuterat hur man skapar samhällsrelevanta utbildningar som lockar studenter – och hur man dimensionerar utbildningsutbudet i stort.

Som programområdesansvarig har hon ägnat mycket tid åt dessa frågor. Hon kan konstatera att antalet sökande studenter inte alltid motsvarar efterfrågan på arbetsmarknaden och att utbildningarnas innehåll måste utvecklas i samklang med arbetsgivarnas behov. Därför är det viktigt att ta in utomstående parter till programråden, som kan bedöma utbildningarnas samhällsrelevans.

– Samtidigt är frågan vilka befogenheter dessa ska ha att forma och påverka utbildningarna. Här har det också varit spännande att göra en internationell utblick. Våra nordiska grannar har ofta betydligt närmare koppling till branschen. Det har var lite av en ögonöppnare.

Ett resultat av projektet har varit en checklista som kan användas av framtida programråd i samband med utformningen av utbildningar.

Ett annat projekt, AGERA, är kopplat till hållbarhet och har exempelvis resulterat i en inventering av hur hållbarhetsmålen inkluderas i samverkansfrågorna på lärosätenas olika program.

I projektet MERSAM har man diskuterat hur samverkan ska ingå som en merit i samband med anställningar eller befordringar. För, som Lisa Källström säger:

– Man kan inte bara ta hänsyn till utbildning och forskningserfarenhet. Samverkansskicklighet måste också vägas in och ta plats i meritlistan.

– Den sökande kan tränas i att, på ett tydligt sätt, lyfta fram samverkan i sin meritlista, fortsätter Lisa. Och de som har en roll vid anställningar och befordringar behöver också veta hur samverkansmeriter ska värderas, säger Lisa Källström.

Viktoria Olsson håller med:

– Samverkan kan ofta uppfattas som långsiktigt och lite anonymt. Det tar tid att etablera kontakter och ibland är det svårt att peka på konkreta effekter. Men förhoppningen med är att samverkan hädanefter betraktas och värderas på ett nytt sätt.

Ett av projekten i K3 har uppmanat deltagarna att bidra till utformandet av en gemensam Samsyns-wiki. Här har ord och definitioner förklarats och förtydligats.

– Det är viktigt att vi pratar samma språk och menar samma saker. Hur definierar vi ord som omvärldsarena? Hur beskriver vi ordet relevans? Det är lätt att det blir fluffigt och allmänt om man inte bestämmer sig för gemensamma definitioner, säger Viktoria Olsson.

På torsdag och fredag, den 15 och 16 april, hålls en slutkonferens för K3. Men Lisa Källström och Viktoria Olsson beskriver det hellre som ett steg på vägen. För det är egentligen nu som arbetet börjar, med att förankra och omsätta de nya kunskaperna i praktiken, ute på landets lärosäten.

De många projekten har resulterat i en rad rapporter, handledningar, listor och tips som kommer att läggas ut på högskolans intranät. Förhoppningen är att erbjuda stöd för fortsatt samverkansarbete åt personer med olika ansvar och roller kopplat till samverkan.

– Där finns väldigt mycket matnyttigt som kan vara till stor glädje framöver. Så nu har vi chansen att plocka russinen ur kakan, säger Viktoria Olsson.

Som samverkansstrateg hoppas Lisa Källström att den vanliga uppfattningen om samverkan, som ett betungande extraarbete, kan förändras.

– Det är lätt hänt att samverkan uppfattas som ett krav som måste uppfyllas och checkas av inom utbildning och forskning. Men i stället ska vi se det som ett nödvändigt verktyg som hjälper oss fram till målet: att vår verksamhet ska bidra till utvecklingen i samhället.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell

K3-projekt

Syftet med K3 har varit att utveckla lärosätenas samverkanskapacitet. Följande K3-projekt har Högskolan Kristianstad deltagit i:

  • SPETS – Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan
  • MUSA – Metodik för utveckling av samverkansarenor
  • AGERA – Agenda 2030 som ramverk för konsekvensbeskrivning av samverkan och nyttiggörande
  • MerUt – Metoder för relevansbedömningar av utbildningar
  • MerSam – Meritvärde av samverkansskicklighet
  • OMAR – Omvärldsarenan

Mer information om K3 finns på www.k3-projekten.se

Ämnen

Regioner

Kontakter

Sara Sonesson

Sara Sonesson

Presskontakt Kommunikationschef 044-250 36 62
Jakob Nord

Jakob Nord

Presskontakt Pr- och forskningskommunikatör 044-2503672

Högskolan Kristianstad

Högskolan Kristianstad är en liten men samtidigt stor högskola. Vi är stolta över att vara en av Sveriges mest sökta högskolor och över den mångfald våra 14 000 studenter och 500 anställda representerar. Våra ledord är engagemang, närhet och öppenhet.

Högskolan Kristianstad

Elmetorpsvägen 15
291 88 Kristianstad
Sweden