Hon ska utforska våtmarkernas okända förmåga att hanterar mikroplaster

Våtmarkernas kapacitet att rena "vanliga" föroreningar är väldokumenterad sedan flera decennier. Men hur de hanterar mikroplaster är hittills helt outforskat. Nu reser våtmarksforskaren Hristina Bodin, med hela familjen, till Everglades mangroveträsk i Florida för att ta reda på hur olika våtmarker hanterar mikroplaster. Och det finns redan flera i Skåne som med stort intresse väntar på resultaten.

Mikroplaster, alltså plastpartiklar mindre än 5 mm, är ett växande problem över hela jordklotet. Plaster är svårnedbrytbara och kan tas upp av organismer och senare anrikas i näringskedjan med hittills okända konsekvenser för oss själva. Förra året rapporterade IVL Svenska Miljöinstitutet att de största utsläppen av mikroplaster kommer från slitage av vägbanor och bildäck, som producerar stora mängder dagvatten med mikroplaster, tungmetaller och andra partiklar.

– Det är välbelagt att våtmarker renar dagvattnet från ”vanliga” föroreningar, som kväve, fosfor och metaller, och därför har man vid stora vägnät i många år konstruerat dagvattenvåtmarker som stora filter. Hur de hanterar mikroplaster är hittills outforskat och det är det jag ska göra i Florida under fem månader, förklarar Hristina Bodin, universitetslektor i vatten- och miljöteknik vid Högskolan Kristianstad.

Dagens konstruerade dagvattenvåtmarker bildar ekosystem i nära anslutning till stora vägnäten och ska hindra det förorenade dagvattnet att nå floder, sjöar och hav. Men Hristina kommer även att studera naturliga mangroveträsks förmåga att hantera mikroplaster för att se eventuella skillnader som kan bidra till ny kunskap för dagvattenvåtmarker.

Fler Nobelpristagare än från något annat alumnprogram

Forskningsprojektet finansieras med en kvarts miljon av prestigefyllda Fullbrightkommissionen, Crafoordska stiftelsen samt forskningsmiljön MABH vid Högskolan Kristianstad, och kommer att fokusera på hur vegetationen och flödet i våtmarken påverkar reningen av mikroplaster i Everglades Wetland Research Park, Naples, USA. Projektet sker i nära samarbete med professor W.J. Mitsch, en av världens ledande våtmarksforskare, vid Florida Gulf Coast University och Everglades Wetland Research Park. Projektet sträcker sig från november 2017 till mars 2018.

– Jag hoppas vi kan få kunskap som kan optimera reningen av mikroplaster i dagvatten med hjälp av just våtmarker. VA SYD och Gatukontoret i Malmö har redan visat intresse för att ta del av resultaten, berättar Hristina Bodin.

För att kunna utnyttja stipendiet från Fullbrightkommissionen var hon först tvungen att ansöka om alternativ skolplikt för sina barn. De ska nämligen följa med Hristina Bodin till Florida där de ska få hemundervisning av hennes man under fem månader. Trots att det finns fler Fulbrightalumner som vunnit Nobelpriset än för något annat akademiskt program (43 st) så var alltså familjen en förutsättning för hon skulle kunna lämna Sverige under så lång tid.

– Processen för att få stipendiet har varit ganska krävande med läkarundersökning och intervju på amerikanska ambassaden i Stockholm som en del av uttagningen, berättar Hristina. Det har inte varit helt lätt att få ihop livspusslet med både forskning och familj. Men det har löst sig jättebra och kommer att bli ett äventyr för hela familjen och vi kommer nog alla att få ut väldigt mycket av det.

Text: Fabian Rimfors
Foto: Privat