Högskolans spetskunskap gör internationell nytta

Alzheimer och Parkinson är sjukdomar som drabbar människor världen över. Men kunskap och bemötande skiftar från land till land. Genom projektet nEUROcare kommer Högskolan Kristianstad tillsammans med tre andra europeiska lärosäten att bidra till utbildning av sjukhuspersonal i Sri Lanka.

Levnadsstandarden ökar och världens befolkning blir allt äldre. Denna positiva utveckling har dock fått vissa konsekvenser, och bland annat lett till en ökning av de så kallade neurodegenerativa sjukdomarna, som Alzheimer och Parkinson.

Dessa obotliga sjukdomar är tragedier för de drabbade och deras anhöriga, oavsett hemland. Men extra svårt kan det bli för familjer i fattigare länder, där sjukvården inte räcker till. Där hamnar ansvaret hos de informella vårdarna, som familjemedlemmar, vänner och grannar.

– Enligt studier kring global sjukdomsbörda utgör neurologiska den grupp som åsamkar störst börda, både vad gäller personligt lidande och utifrån ekonomiska termer. Samtidigt har denna typ av hälsoutmaningar ofta blivit bortprioriterade, då man istället siktat på att bota exempelvis infektionssjukdomar, konstaterar Peter Hagell, professor i vårdvetenskap vid Högskolan Kristianstad.

”Resursbristen, tillsammans med okunskapen och stigmat i samhället kring dessa sjukdomar, gör att de sjuka och deras familjer inte får den vård de behöver.”

För ett år sedan reste han tillsammans med Martin Persson, professor i hälsovetenskap, till Sri Lanka. Tanken var att intervjua sjukvårdspersonal och försöka kartlägga behovet av en vidareutbildning kring neurodegenerativa sjukdomar.

– Inga av lärosätena som utbildar vårdpersonal har hittills kunnat erbjuda en högre utbildning inom detta. Resursbristen, tillsammans med okunskapen och stigmat i samhället kring dessa sjukdomar, gör att de sjuka och deras familjer inte får den vård de behöver, säger Martin Persson.

Besökarna från Högskolan Kristianstad togs emot med öppna armar och lankeserna förklarade sig villiga och redo att inleda ett samarbete. Efter diskussioner och nätverkande har nu en projektplan vuxit fram.

Genom Hagells och Perssons utbredda kontaktnät i Europa har de fått med flera andra lärosäten i projektet, från Norge, Cypern, Estland och Slovenien. Dessa ingår nu i partnerskap med de fyra största lankesiska universiteten. Det treåriga utbildningsprojektet går under namnet nEUROcare och har nyligen beviljats ett anslag på drygt 8,5 miljoner kronor av Erasmus+.

De senaste månadernas planering har fått ske digitalt. Men till våren kommer Martin Persson och Peter Hagell förhoppningsvis kunna dra i gång utbildningen som riktar sig till lankesiska universitetslärare.

I vår drar projektet i gång på allvar, med inplanerade möten både i Europa och på Sri Lanka. För att få en klar bild av behoven kommer såväl vårdpersonal som patienter och familjer intervjuas.

– Vi kan inte bara komma dragande med en västerländsk modell, utan måste vara ödmjuka och anpassa oss till deras erfarenhet och förutsättningar. Deras hälsosystem och hierarkier skiljer sig från de svenska, men samtidigt kan vi lära oss mycket från våra kollegor i Sri Lanka, säger Martin Persson.

Utbildningsprogrammet består av ett antal kurser som utvecklas i Sri Lanka och på samarbetsländernas universitet runtom i Europa. De båda projektledarna från HKR beskriver hur undervisningen kommer att täcka in en mängd aspekter kring neurodegenerativa sjukdomar. Utöver ren medicinsk kunskap om sjukdomstillstånden, kommer stor vikt läggas vid bland annat personcentrerad vård, psykologi, kommunikation och förändringsarbete.

– Det är viktigt att teorin kan användas i praktiken. Vårdpersonalen behöver kunskap i hur de hanterar situationen och hjälper de drabbade familjerna att leva med de här sjukdomarna, säger Peter Hagell.

”Förhoppningen är förstås att patienter och deras familjer får ett bättra bemötande och upplever ett bättre omhändertagande. Det leder till drägligare liv för de drabbade.”

Ett tjugotal lankesiska lärare och läkare kommer att genomgå kurserna. Dessa kommer, i sin tur, kunna erbjuda den ettåriga utbildningen på hemmaplan till studenter och yrkesverksamma inom vården.

– Vi arbetar väldigt långsiktigt. Enligt planen ska utbildningarna dra i gång på plats inför hösten 2024, säger Martin Persson.

I förlängningen hoppas de att ökad kunskap och förståelse kring sjukdomarna också bidrar till att luckra upp de fördomar och stigman som finns.

– Förhoppningen är förstås att patienter och deras familjer får ett bättra bemötande och upplever ett bättre omhändertagande. Det leder till drägligare liv för de drabbade, säger Peter Hagell.

NEUROcare är ett av flera internationella projekt som Martin Persson och Peter Hagell arbetat med under åren. Att på detta vis dela med sig av kunskap är inget konstigt, menar de.

– Vi tillhör ett världssamhälle och bör hjälpa varandra. Dessutom kommer det högskolan till del. Det blir en kunskapsutveckling för oss alla, där vi får ökad förståelse för hur det är att arbeta och undervisa i olika kontexter. Sedan är det förstås också roligt att visa att Högskolan Kristianstad är en stark aktör som kan utnyttja den spetskunskap vi har, också internationellt, säger Martin Persson.

Text och foto: Kerstin Weman Thornell