​Högskolan Kristianstad tecknar avtal för teckenspråkstolkning

Nu är det klart. Högskolan Kristianstad har tecknat ett avtal för teckenspråkstolkning och är nu väl förberedda på att ta emot studenter i behov av teckenspråks-, dövblind- och skrivtolkning. Tolkning på utbildning är på många sätt annorlunda än andra typer av tolkuppdrag. Rebecca Nordén från Öresundstolkarna besökte högskolan för att informera om teckenspråkstolkning inom högre studier.

Med det nya avtalet mellan Högskolan Kristianstad och Öresundstolkarna sållar sig högskolan till övriga inom Lärosäten Syd, med undantag av SLU, och står nu förberedda att ta emot studenter med behov av teckenspråks- eller dövblindtolk. Men vad innebär teckenspråkstolkning och hur fungerar det? Vad erbjuds genom det nya avtalet och hur påverkar det dig som lärare eller medstudent? Rebecca Nordén, teckenspråks- och dövblindtolk på Öresundstolkarna, kom till högskolan för att informera.

– Vi finns helt enkelt med i utbildningen och översätter från dag ett till sista dagen, berättar Rebecca. Beroende på vad studenten behöver kan det se lite olika ut. För en döv student är teckenspråket förstaspråk, före svenskan.

Tolkningen sker simultant, vilket är påfrestande för tolken, och därför jobbar tolkarna nästan alltid två och två och byter av varandra ungefär var tionde, femtonde minut.

– En simultantolk behöver vila hjärnan, men det räcker med att sätta sig på en stol bredvid kollegan som tar över för att hjärnan ska svalna. Det tar ganska mycket hjärnkraft att hålla den simultana översättningen i gång, förklarar Rebecca. Därför byter vi av varandra ganska tätt.

När det finns behov av teckenspråkstolk kommer alltså tolken att stå någonstans i rummet eller föreläsningssalen, ofta bredvid läraren eller föreläsaren, vilket i början kan vara lite distraherande för de övriga studenterna innan de har vant sig. Men det är inte bara läraren som översätts.

– Vi är också röst åt studenten, för när studenten tecknar översätter vi så klart andra vägen också så att omgivningen förstår och dialogen ska fungera.

Döva som kan höra

När ett dövt barn föds i Sverige i dag är det vanligaste att man opererar in ett cochleaimplantat, ett slags hörapparat med elektroder som kopplas till hörselnerven och gör att hjärnan kan uppfatta ljud. När dessa barn växer upp kan de lära sig att uppfatta ljud och att höra. De blir aldrig fullt hörande men de kan ofta lära sig prata relativt bra. Studenter med cochleaimplantat, eller CI som det kallas, kan använda teckenspråkstolk som stöd under föreläsningar men sedan prata själva i grupparbeten och i kontakt med andra.

– Vi hade en gång en tjej som läste till läkare. Hon hörde bra i lugn miljö, när hon pratade med patienter och kollegor, men när det var många röster och mycket i rummet samtidigt, som i en stor föreläsningssal, så använde hon oss teckenspråkstolkar för att vara säker på att hon hört allt, berättar Rebecca.

Skrivtolkning

Något som blir alltmer vanligt och efterfrågat av studenterna är skrivtolkning, det vill säga att någon skriv tolkar åt dem i stället för teckenspråkstolkar. Detta ingår så klart också i det nya avtalet.

– Det kräver att vi är snabba i fingrarna. När vi skrivtolkar har vi med oss dator eller läsplatta där studenten kan läsa allt som hörs i samma sekund som det sägs och vi skriver det. Men eftersom det handlar om tolkning och inte anteckningsstöd så försvinner texten när den skrollas ur skärmen. Anteckningsstöd finns det också, men det är en annan funktion, förklarar Rebecca.

Andra former av tolkning kan vara tolkning av videoföreläsningar och via Skype. Ibland kan tolkningen spelas in i förväg och skickas som en fil.

Hur påverkas omgivningen?

Hur påverkar tolkningen dig som är lärare eller medstudent? För läraren kan det till exempel innebära att i förväg dela med sig av undervisningsmaterial, som Powerpointpresentation, föreläsningsanteckningar eller ett kapitel i en bok, till tolken.

– Vi lägger ganska stor del av vår tid att förbereda oss så att vi inte blir överraskade när vi kommer. Vi måste ju vara säkra på vad vi översätter så att det blir rätt. Är vi osäkra måste vi avbryta och fråga, så är vi väl förberedda blir det få avbrott i föreläsningen. Vi behöver bara veta ungefär vad läraren ska prata om för att det ska funka bra, berättar Rebecca.

Läraren behöver däremot inte prata långsammare som en del tror. Tolkarna är väldigt snabba i sin simultantolkning. För medstudenternas del kan det exempelvis innebära att teckenspråkstolken finns med i grupparbeten, under studiebesök eller andra saker kopplade till utbildningen.

– För att hinna förbereda så bra som möjligt inför terminsstarten rekommenderar jag studenter som är döva eller har en hörselnedsättning att kontakta mig som samordnare så snart som möjligt, berättar Pia Häggblom, samordnare för studenter med funktionsnedsättningar på Högskolan Kristianstad.

– Studenten får en huvudtolk, som i möjligaste mån följer studenten genom hela utbildningen ända till examen. Vi bygger upp ett samarbete och att student och tolk följs åt tjänar alla på, avslutar Rebecca Nordén.

Text och foto: Fabian Rimfors

Information till studenter i behov av teckenspråkstolk

Är du i behov av teckenspråkstolk, dövblindtolk eller skrivtolk?

I samband med ansökan och snarast möjligt. Kontakta vår samordnare för studenter med funktionsnedsättningar på samordnare.stod@hkr.se och berätta om ditt behov av tolk. Efter att du har blivit antagen och registrerad går du in på www.nais.uhr.se och laddar upp ett intyg på din funktionsnedsättning och följer instruktionerna du får där.