Bajs och spybollar en viktig väg till framgång

Har du någon gång beklagat dig över skatornas skrän eller kråkornas kalas på bärbuskarna? Då är det dags att tänka om. I en artikel i tidningen Vår Fågelvärld berättar högskolans professor i zooekologi, Johan Elmberg, om hur viktiga våra kråkfåglar är för våra ekosystem, och om hur en okänd Skurupsbo upptäckte detta för över hundra år sedan. Men det är först nu hans forskargärning börjar uppmärksammas. Inga andra sprider nämligen frön lika effektivt som våra kråkfåglar, och de gör det genom spybollar och bajs.

Det verkar vara dags att ändra vår syn på skator och kråkor. På vilket sätt är våra kråkfåglar viktiga för oss?

– Förutom de smådjur de äter, är våra kråkfåglar genom sina födoval megavektorer som bidrar med viktiga ekosystemtjänster. Megavektorer är de för att de äter och sprider frön av hundratals växtarter. På så sätt ger de en stor del floran ”vingar”, och låter växter ”pröva sina gränser” genom att frön hamnar på nya platser, förklarar Johan Elmberg.

– Mildare vintrar och längre vegetationsperioder flyttar gränserna för vad som alls är möjligt för växterna. Att sprida frön av ett stort antal växtarter till många nya och olika slags platser blir då en ekosystemtjänst som hjälper naturen att anpassa sig till nya förhållanden.

– Faktum är att bara i Sverige sprider skator frön av minst 117 växtarter och kråkor 105, påpekar Johan.

Det är alltså både genom spybollar och spillning som fröna sprids, men hur skiljer sig dessa spridningssätt och vilka fördelar har de?

– Alla fåglar saknar tänder, så det som inte går att smälta hostas antingen upp eller passerar genom tarmen. Det betyder att både spybollar och bajs kan innehålla frön från växter. Och innan de kommer ut igen har fågeln oftast flugit en bra bit. På så sätt hamnar frön långt från moderplantan. Ur växtens synpunkt är spybollar att föredra. De frön som passerar genom hela matsmältningssystemet och bajsas ut, påverkas mer och är inte alltid grobara när de kommer ut.

”På så sätt ger kråkfåglarna en stor del floran ’vingar’, och låter växter ’pröva sina gränser’.”

Varför dröjde det hundra år innan världen fick upp ögonen för August Heintzes upptäckter och hur fick du själv upp ögonen för detta?

– Jag har inget bra svar på det. Tyvärr finns det nog en hel del bortglömd viktig kunskap. Det gäller inte bara ekologi. Själv hade jag heller ingen aning om Heintze förrän jag fick tre av hans uppsatser för översättning till engelska. Det var kollegor i Spanien och Ungern, som arbetar med växters spridning, som hade hittat Heintzes verk och ville veta vad som står i dem. Heintze skrev en del på tyska, så troligen var det ungraren som hittade någon av de tyska texterna, vilka i sin tur refererade till de större svenska uppsatserna.

Hur kan nu August Heintzes upptäckter hjälpa oss i dag?

– Kråkfåglar är inte alltid så omtyckta. Heintzes forskning visar att vi behöver omvärdera dem lite till mans. De verkar ju vara mycket viktiga för många växters spridning. I klimatförändringarnas tidevarv är detta en tjänst vi måste värdesätta högt, påpekar Johan.

Många skäl att gilla kråkor och skator, av Johan Elmberg i Vår Fågelvärld nr 4, 2020 (PDF)

Text: Fabian Rimfors och Johan Elmberg
Foto: Pixabay

KKråkan i Sverige sprider frön av minst 105 växter.