Europeisk utbildningsreform når inte ut på lokal nivå

Lärandemål beskriver vad en student ska kunna efter en avslutad kurs och infördes i samband med Bolognaprocessen, en reform av den högre utbildningen i Europa. En avhandling från Högskolan i Borås och Göteborgs universitet visar dock att målen med reformen inte blivit införda i den pedagogiska verksamheten på lokal nivå.

Lärandemål är centralt i Bolognaprocessen, ett samarbete om utbildning på högskolenivå mellan 47 europeiska länder. Samarbetet ska främja rörlighet, anställningsbarhet och stärka Europas konkurrenskraft när det gäller utbildning. I policydokumenten bakom Bolognaprocessen beskrivs lärandemålen ofta som ett sätt att förändra den högre utbildningen i riktning mot vad studenterna verkligen ska kunna efter en utbildning. 

I sin avhandling undersöker Richard Baldwin hur lärandemålen har implementerats i två 30-poängskurser i engelska med didaktisk inriktning på en högskola i Sverige. Han har följt arbetet med kursplanerna genom att granska lokala policydokument och vad lärare har uttryckt på planeringsmöten. Han har också tagit del av skriftliga och muntliga diskussioner om hur kurser om lärandemål organiserades. 

Avhandlingen visar att det finns ett stort avstånd mellan idéerna bakom policyn och den praktiska tillämpningen. Lärandemålen utgår från studentens behov och kraven i arbetslivet och i samhället i stort. Men de introducerades i en akademisk kultur där läraren ses som en förebild och expert som ska förse studenten med den kunskap som är nödvändig för att klara av ett yrkesliv. 

– Min forskning visar att lärandemålen kan absorberas i den lokala akademiska kulturen istället för att främja en mer studentfokuserad undervisning, säger Richard Baldwin som har disputerat vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet och är verksam vid institutionen för pedagogik på Högskolan i Borås.

Richard Baldwin tycker att det behövs mer debatt om Bolognaprocessen och lärandemålen med tanke på hur mycket tid och pengar som har spenderats på att införa reformen. 

 – Om effekten inte är den avsedda, om de europeiska policymålen inte sätter studenten i fokus, kan man fråga sig om det är värt mödan. Företrädare för Bolognaprocessen menar att reformen inte blivit införd som det var tänkt på grund av bristande förståelse och engagemang. Men att detta inte lyckas beror snarare på ett för stort avstånd mellan innehållet i en abstrakt policy på EU-nivå och det praktiska arbetet. 

För mer information: 

Richard Baldwin, telefon 033-435 41 01, e-post: richard.baldwin@hb.se
Avhandlingens titel: Changing practice by reform. The recontextualisation of the Bologna process in teacher education 

Läs avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/32962