Uppsalaborna har skänkt åtta kronor per person till hjärtforskningen

Pressmeddelande den 6 december 2010

Uppsalaborna har skänkt åtta kronor per person till hjärtforskningen

I Uppsala län har invånarna hittills under 2010 skänkt 2,6 miljoner kronor, motsvarande åtta kronor per person, till den forskning som Hjärt-Lungfonden finansierar. Pengarna går bland annat till forskaren Agneta Siegbahn vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, vars forskning går ut på att kartlägga fel i de mekanismer som reglerar blodets koagulation och som kan leda till hjärtinfarkt. Men flera andra forskningsprojekt i länet väntar fortfarande på finansiering.

– I dag vet vi att patienter reagerar olika på behandlingar vid hjärtinfarkt, men vi vet fortfarande lite om orsaken till detta. Den gåtan behöver vi lösa för att kunna ge hjärtinfarktspatienter en mer skräddarsydd behandling. Finansieringen från Hjärt-Lungfonden betyder att vi kan driva den här viktiga forskningen framåt, säger Agneta Siegbahn, professor och huvudman i ett forskningsprojekt kring sambandet mellan koagulation, inflammation och hjärt-kärlsjukdom vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

I Agneta Siegbahns projekt försöker forskarna kartlägga fel i de cellulära signalsystem som reglerar blodets koagulation – fel som kan leda till inflammation och blodproppar och i värsta fall hjärtinfarkt. Målet är en behandling som är anpassad efter individen när det gäller såväl risker för att drabbas eller återinsjukna som prognos.

Med 36 000 drabbade och fler än 10 000 döda varje år är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige, och det finns fortfarande många gåtor som forskarna behöver lösa. Hjärt-Lungfonden bekostar merparten av den oberoende forskningen kring hjärt-kärlsjukdom i Sverige, men pengarna räcker bara till drygt en tiondel av det forskarna verkligen behöver.

– Hjärtforskningen gör ständiga framsteg, men det krävs mer resurser för att hålla den takt som är nödvändig. Vårt mål är att genom forskning kunna halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt, men utan allmänhetens gåvor är det inte möjligt, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

I Uppsala län har invånarna hittills i år skänkt drygt 2,6 miljoner, motsvarande åtta kronor per person, till den forskning som Hjärt-Lungfonden stödjer. Men ytterligare 208 kronor per invånare skulle behövas för att finansiera samtliga forskningsprojekt i länet som ansökt om medel.

Korta fakta om Agneta Siegbahn
Yrke: Överläkare vid Akademiska sjukhuset och professor i Klinisk Koagulationsvetenskap vid Uppsala universitet. Undervisar på läkarutbildningen och forskarutbildningskurser samt på kurser för blivande specialistläkare.

Familj: Make som är professor i fysik, två barn och fyra barnbarn.

Bor: I Uppsala.

Fritid: Har sedan 16 år abonnemang på Operan i Stockholm. Litteratur, konst och musik. Gillar att åka långfärdsskridskor.

Så stödjer man hjärtforskningen:
- Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7, skriv ”hjärtinfarkt”
- Skänk via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/gava
- Ring in din gåva på telefon 0200-89 19 00
- Sms:a HJÄRTA till 72 900, så går 50 kronor till forskningen

Länk: Hjärt-Lungfondens kampanjsida om hjärtinfarkt
Länk: Hjärt-Lungfondens temaskrift om hjärtinfarkt
Bilaga: Frågor och svar om hjärtinfarkt (se nedan)

För mer information, kontakta gärna:
Agneta Siegbahn, forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, 0704-25 06 66, agneta.siegbahn@akademiska.se
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se


Bilaga

Frågor och svar om hjärtinfarkt

Vad är hjärtinfarkt? Hjärtinfarkt orsakas av akut syrebrist som uppstår när en blodpropp plötsligt bildas i något av hjärtats kranskärl.

Hur många dör? Varje kvart drabbas någon av hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Det innebär att cirka 100 personer om dagen drabbas.

Skulle många fler kunna räddas? Dödligheten i hjärtinfarkt sjunker, men fortfarande drabbas många i onödan. Mer forskning, förbättringar inom hjärtvården och förebyggande insatser kan rädda fler liv.

Vem drabbas? Hjärtinfarkt drabbar både kvinnor och män, men kvinnor insjuknar i genomsnitt tio år senare än män. Det är fortfarande en gåta varför vissa drabbas och andra inte.

Vilka är riskfaktorerna? Både livsstilsfaktorer och ärftliga anlag har betydelse. Forskning visar att faktorer som rökning, högt blodtryck, övervikt och diabetes ökar risken att drabbas väsentligt.

Vad forskar man om i dag? Ett exempel på aktuell hjärtforskning är arbetet med att kartlägga genetiska orsaker till hjärtinfarkt. Målet är att på sikt utveckla behandlingsmetoder som är anpassade efter varje enskild individ.

Vad vill Hjärt-Lungfonden göra? Hjärt-Lungfondens mål är att med forskning halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt på tio års sikt och därmed rädda drygt 5 000 liv varje år.