Unik svensk forskning: Män utvecklar åderförfettning 11–13 år tidigare än kvinnor

Män utvecklar åderförfettning mycket tidigare i livet än kvinnor. Det skiljer hela 11–13 år mellan könen, visar en ny studie vid Linköpings universitetssjukhus baserad på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Skillnaderna kan inte förklaras med olikheter i levnadsvanor mellan kvinnor och män.

– Vi ser att stegringen i utveckling av åderförfettning är ungefär den samma för män och kvinnor, men att kvinnorna utvecklar åderförfettning 11–13 år senare i livet, säger Eva Swahn, ansvarig forskare för studien, professor och överläkare vid Linköpings universitet.

Åderförfettning eller åderförkalkning som det också kallas, innebär att fettavlagringar samlas på insidan av blodkärlen, vilket gör det svårare för blodet att passera. Vilket är en vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke.

Man har tidigare vetat om att kvinnor drabbas av sjukdom på grund av åderförfettning senare i livet, cirka sju till tio år senare. Men nu visar en nyligen publicerad studie vid Linköpings universitetssjukhus baserad på data från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS att kvinnor utvecklar åderförfettning hela 11–13 år senare än männen.

Studien som är världsunik på så vis att man undersökt en slumpmässigt framtagen population där tidigare medicinsk bakgrund inte påverkat urvalet för just könsskillnader i åderförfettning. Under studien undersöktes 25 580 personer i Sverige i åldrarna 50–65 med skiktröntgen av kranskärlen och ultraljud av halskärlen.

– Studiens resultat visar att vi tidigare behöver hitta män som utvecklat åderförfettning så att de inte drabbas av hjärtinfarkt eller stroke mitt i livet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Varför skillnaderna mellan män och kvinnor är så stora vet man inte. Studien har inkluderat samtliga klassiska riskfaktorer för åderförfettning såsom rökning, högt blodtryck, diabetes och ärftlighet, men även socioekonomiska variabler såsom utbildning och ekonomi samt ytterligare möjliga riskfaktorer såsom stress och sömn.

Men dessa faktorer kan enbart marginellt förklara skillnaderna mellan könen. Efter att forskarna justerat för dessa faktorer hade män fortfarande cirka en och en halv gånger ökad risk för åderförfettning i halskärlen, tre gånger högre risk för åderförfettning i kranskärlen, och fyra gånger ökad risk för mer allvarlig och utbredd kranskärlsförfettning.

Efter klimakteriet minskar östrogen och då ökar också förekomsten av hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor. Det finns indikationer på att östrogen och testosteron-skillnader hos kvinnor och män kan påverka hur hjärt-kärlsjukdom utvecklas. Nu pågår mer forskning där man följer upp samma deltagare som nu är cirka åtta till tio år äldre.

– Det kommer bli lärorikt att titta på könsperspektivet igen och se hur det går för deltagarna i studien. Inga av de riskfaktorer vi nu känner till kan förklara skillnaderna, säger Eva Swahn.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare på Hjärt-Lungfonden, telefon 070-854 42 35, daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
- Eva Swahn, professor och överläkare vid Linköpings universitet

Fakta om forskningsstudien (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Studiens namn och länk till studien Sex differences in prevalence and characteristics of imaging detected atherosclerosis – a population-based study
Publicering, European Heart Journal Cardiovascular Imaging, 24 september 2024
Huvudförfattare Eva Swahn, professor och överläkare vid Linköpings universitet, Sofia Sederholm Lawesson, docent vid Linköpings universitet

Fakta hjärt-kärlsjukdom 2024 (Källa: Hjärt-Lungfonden)
I Sverige lever cirka 2,2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år. Den senast tillgängliga siffran för plötsligt hjärtstopp, med data för 2019, visar att 4 av 10 drabbade är i åldrarna 20–69 år.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.