Ny svensk forskningsstudie presenteras i dag: Hjärtinfarktspatienter lever tre år längre

Ny svensk forskning visar att hjärtinfarktpatienter lever 2,7 år längre i dag än för tolv år sedan. Det beror både på viktiga forskningsframsteg och att sjukhusen blir allt bättre på att tillämpa nya riktlinjer och rekommenderade behandlingar. Men sjukhusen är olika snabba på att anpassa hjärtinfarktsvården. Studien, som presenteras i den högt ansedda medicinskriften JAMA i dag, leds av forskarna Tomas Jernberg och Lars Wallentin, två av de forskare som får stöd från Hjärt-Lungfonden.

– Ju bättre sjukhusen har blivit på att följa riktlinjer och rekommenderade behandlingar, desto färre dör i hjärtinfarkt. Det ser vi tydligt i vår omfattande granskning av den svenska hjärtinfarktsvården under tolv år, säger Tomas Jernberg, docent och chef vid en av Karolinska universitetssjukhusets två hjärtintensivvårdsavdelningar.

Målet med studien är att få kunskap om hur fort nya behandlingsmetoder tillämpas och får effekt på överlevnaden i hjärtinfarkt. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur snabbt sjukhusen anpassar hjärtvården efter nya upptäckter och riktlinjer, vilket i sin tur påverkar överlevnaden hos patienterna.

I takt med att sjukhusen har blivit bättre på att följa de riktlinjer som finns, har dödligheten minskat på både kort och lång sikt. På tolv år har exempelvis 30-dagarsdödligheten i hjärtinfarkt mer än halverats.

– Man kan säga att hjärtinfarktpatienter har fått nästan tre extra år att leva, jämfört med när studien inleddes för tolv år sedan. För att ytterligare öka överlevnaden för de som drabbas av hjärtinfarkt behövs mer forskning för att förbättra behandlingsmetoder och läkemedel, säger Tomas Jernberg.

Hjärt-Lungfonden vill med forskningens hjälp halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt inom tio år och därmed rädda fler än 5 000 liv årligen. Därför samlar Hjärt-Lungfonden in pengar till forskningsprojekt kring hjärtinfarkt och informerar om sjukdomen.

– Det är givare i hela landet som gör den här forskningen möjlig. Det finns många angelägna forskningsprojekt som behöver finansiering och därför samlar vi in pengar till forskning kring hjärtinfarkt, säger Staffan Josephson, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

 
Så bidrar man till forskningen:
- Sätt in en gåva på Hjärt-Lungfondens pg 90 91 92-7, skriv ”hjärtinfarkt”
- Skänk via hemsidan, www.hjart-lungfonden.se/gava
- Ring in din gåva på telefon 0200-89 19 00
- Sms:a HJÄRTA till 72 900, så går 50 kronor till forskningen

Länk: Bild av Tomas Jernberg
Länk: Hjärt-Lungfondens kampanjsida om hjärtinfarkt
Länk: Hjärt-Lungfondens temaskrift om hjärtinfarkt


Bilaga nedan:
- Fakta om forskningsstudien
- Frågor och svar om hjärtinfarkt

För mer information, kontakta gärna:
Anna Sjödin, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 39, anna.sjodin@hjart-lungfonden.se

Tomas Jernberg, kardiolog och överläkare vid Hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, tel. 070-167 14 74 el. 070-689 04 57


Bilagor

Fakta om forskningsstudien

RIKS-HIA. Studien grundar sig på en granskning av det svenska kvalitetsregistret för hjärtintensivvård, RIKS-HIA, där samtliga 72 sjukhus i Sverige som tar emot akut hjärtsjuka patienter ingår.

Patienter med akut ST-höjningsinfarkt. 61 238 hjärtinfarktpatienter med ST-förhöjning har ingått i studien. Patienterna har studerats under tolv års tid (1996-2007).

Stora skillnader mellan sjukhusen. Det finns stora variationer mellan hur snabbt sjukhusen tar till sig nya riktlinjer för hjärtsjukvården, som implementering av nya behandlingsmetoder och läkemedel. Skillnaderna är som störst i början av studien. 

Minskad dödlighet. Dödligheten 30 dagar efter infarkt har sjunkit från 14,2 procent år 1996 till 6,3 procent år 2007. Dödligheten ett år efter infarkt har sjunkit från 20,4 procent till 11,2 procent under motsvarande period.

Störst minskning bland äldre. Bland patienter över 74 år har dödligheten sjunkit från 38 procent år 1996 till 27 procent år 2007.


Frågor och svar om hjärtinfarkt

Vad är hjärtinfarkt? Hjärtinfarkt orsakas av akut syrebrist som uppstår när en blodpropp plötsligt bildas i något av hjärtats kranskärl.

Hur många dör? Varje kvart drabbas någon av hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige. Det innebär att cirka 100 personer om dagen drabbas.

Skulle många fler kunna räddas? Dödligheten i hjärtinfarkt sjunker, men fortfarande drabbas många i onödan. Mer forskning, förbättringar inom hjärtvården och förebyggande insatser kan rädda fler liv.

Vem drabbas? Hjärtinfarkt drabbar både kvinnor och män, men kvinnor insjuknar i genomsnitt tio år senare än män. Det är fortfarande en gåta varför vissa drabbas och andra inte.

Vilka är riskfaktorerna? Både livsstilsfaktorer och ärftliga anlag har betydelse. Forskning visar att faktorer som rökning, högt blodtryck, övervikt och diabetes ökar risken att drabbas väsentligt.

Vad forskar man om i dag? Ett exempel på aktuell hjärtforskning är arbetet med att kartlägga genetiska orsaker till hjärtinfarkt. Målet är att på sikt kunna erbjuda individanpassad behandling.