Ny forskning visar: Oupptäckt diabetes – en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom

Personer som lever med oupptäckt diabetes, eller med ett förstadium till diabetes, har mer åderförkalkning i hjärtats kranskärl och löper därmed större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie som bygger på befolkningsstudien SCAPIS, som är Hjärt-Lungfondens hittills största forskningssatsning.

– Studien visar att det finns en tydlig koppling mellan blodsockernivå och åderförkalkning. Den visar också att det skulle löna sig för vården att i större utsträckning screena riskgrupper för diabetes. Om man upptäcker dem som har förhöjda blodsockervärden i tid kan man förhindra att de utvecklar diabetes och därmed minska risken för att de drabbas av hjärt-kärlsjukdom, säger Carl Johan Östgren, professor i allmänmedicin vid Linköpings universitet.

I dag lever cirka 450 000 människor i Sverige med diabetes typ 2, som är den vanligaste formen av diabetes. Många vet inte om att de är drabbade, eftersom sjukdomen ofta kommer smygande och inte ger sig till känna förrän sockerhalten i blodet har stigit över en viss nivå. Forskning har tidigare visat att personer med diabetes typ 2 har en betydligt högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Den nya studien visar att åderförkalkning i hjärtats kranskärl och halspulsådern är betydligt vanligare hos personerna som har diabetes än hos deltagarna som har normala blodsockernivåer. Även personer med förstadiet till diabetes (prediabetes) och oupptäckt diabetes har mer åderförkalkning än de med normala glukosvärden. Forskarna kunde se en tydlig koppling mellan graden av åderförkalkning och hur höga blodsockervärden deltagarna hade.

Studien bygger på data från över 30 000 deltagare i åldrarna 50–64 år, som ingår i befolkningsstudien SCAPIS. Resultaten visar också att män löper betydligt större risk än kvinnor att drabbas av åderförkalkning, oavsett blodsockernivå. Bland män med diabetes hade 35 procent en hög risk för åderförkalkning jämfört med 16 procent av de som hade normal blodsockernivå. För kvinnor var förhållandet 9 procent jämfört med 6 procent.

– Om vården tidigt kan hitta de personer som är på väg att utveckla diabetes kan sjukdomen bromsas med hjälp av bland annat ändrade levnadsvanor. Det kan ge människor ett längre och friskare liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:

Susanne Klofsten, kommunikationsansvarig SCAPIS, Hjärt-Lungfonden, telefon 0720-78 33 28, susanne.klofsten@hjart-lungfonden.se

Fakta om studien
Namn: Prevalence of atherosclerosis in individuals with prediabetes and diabetes compared to normoglycaemic individuals—a Swedish population-based study.

Publicering: Cardiovascular Diabetology, 27 september 2023.

https://cardiab.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12933-023-01982-6

Fakta om SCAPIS (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Vision: Att minska risken för sjukdom i hjärta, kärl och lungor hos kommande generationer.

Övergripande mål:Att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av hjärt-, kärl- eller lungsjukdom och förhindra sjukdomarna innan de uppstår.

Syfte: Att inhämta avsevärt mycket mer kunskap om sjukdomarnas uppkomst för att kunna:

• Förebygga dem

• Ställa bättre och tidigare diagnos

• Påverka sjukdomsförloppet

• Hitta nya, bättre behandlingsmetoder och mediciner.

Vad är det för sorts studie? SCAPIS (Swedish CArdiopulmonary bioImage Study) är en befolkningsstudie inom hjärta, kärl och lungor. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär leds SCAPIS av en nationell styrgrupp bestående av forskare från universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Varför? Dagens levnadsvanor och nya riskfaktorer kräver forskning baserad på aktuella data. Med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär har de sex universiteten och universitetssjukhusen byggt upp en nationell forskningsbank av moderna hälsodata, som ger forskare möjlighet att skapa nya livsavgörande genombrott och kunskap för en bättre folkhälsa.

Hur? 30 000 slumpvis utvalda personer i åldern 50–64 år har på universitetssjukhusen i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå genomgått omfattande undersökningar av hjärta, kärl och lungor i form av bland annat skiktröntgen, ultraljud, lungfunktionstester och blodprover. Fysisk aktivitet har registrerats och en omfattande enkät om levnadsvanor har genomförts. Undersökningarna genomfördes under perioden 2013–2018. En pilotstudie med 1100 individer genomfördes 2012 i Göteborg. Den samlade informationen från alla undersökningar i form av data och bilder har samlats i en gemensam nationell databas. De biologiska proverna har sparats i en nationell biobank för framtida analyser.

Fakta om diabetes (Källa: Hjärt-Lungfonden)
• Diabetes är en kronisk sjukdom som påverkar kroppens förmåga att reglera blodsockernivåerna.

• De två huvudsakliga typerna av diabetes är typ 1 och typ 2 diabetes.

• Typ 1 Diabetes: Även känd som insulinberoende diabetes, uppstår oftast i barndomen eller ung vuxen ålder och kräver insulinbehandling.

• Typ 2 Diabetes: Vanligare och oftast diagnostiserad senare i livet, kan oftast hanteras genom kost, fysisk aktivitet och ibland medicinering.

• Diabetes ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, inklusive åderförkalkning och hjärtinfarkt.

• Reglerad blodsockernivå, hälsosam kost och fysisk aktivitet är viktiga faktorer för att hantera diabetes och minska dess komplikationer.

Fakta hjärt-kärlsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

I Sverige lever över 2 miljoner människor med hjärt-kärlsjukdom. Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom varje år, den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall.

Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke idag är mellan 20 och 69 år gamla, det vill säga ungefär i yrkesför ålder. En av tre som får hjärtinfarkt är 20 till 69 år, samma siffra gäller för de som drabbas av plötsligt hjärtstopp.

Exempel på framgångar inom forskningen är mätning av riskmarkörer i blodet som gör att man hittar små hjärtinfarkter innan de blir livshotande, avancerad bildteknik för diagnosticering av stroke, propplösande behandlingar och implanterbara defibrillatorer som återför hjärtat till regelbunden rytm (ICD), bland många andra milstolpar.

Forskningens utmaningar i dag är bland annat att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och att utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.