Ny forskning visar: Koppling mellan bihåleinflammation och KOL

Personer med lungsjukdomar som KOL och astma kan i högre grad också ha kronisk bihåleinflammation, visar en ny svensk studie från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS. Fynden tyder på en koppling mellan sjukdomar i nedre och övre delen av luftvägarna – även hos personer som aldrig har rökt.

– Det mest överraskande var att sambandet mellan kronisk bihåleinflammation och lungsjukdomar som KOL var starkast hos personer som aldrig rökt. Det utmanar den traditionella bilden av KOL som en sjukdom som drabbar rökare, säger Anders Andersson, specialistläkare i lungsjukdomar och forskare vid Göteborgs universitet.

Kronisk bihåleinflammation är en inflammatorisk sjukdom som påverkar näsans och bihålornas slemhinnor. Typiska symtom är igentäppt eller rinnande näsa. Nästan en tiondel av Sveriges befolkning beräknas lida av sjukdomen, som bland annat kan leda till nedsatt eller förlorat luktsinne.

– Våra resultat visar hur viktigt det är att se hela luftvägssystemet som en helhet. En patient med svåra näsbesvär kan också ha lungsymtom – och tvärtom, säger Joel Bergqvist, specialistläkare och forskare vid Göteborgs universitet.

Studien, som är en del av SCAPIS, visar att kronisk bihåleinflammation är betydligt vanligare hos personer med nedsatt lungfunktion och andningsbesvär. Av dem som hade KOL rapporterade 15–18 procent också symtom på kronisk bihåleinflammation, jämfört med 5,6 procent i den totala studiegruppen. Dessutom var kronisk bihåleinflammation 5,5 gånger vanligare hos personer med kronisk bronkit och fyra gånger vanligare hos dem med nedre luftvägssymtom.

– Våra luftvägar hänger ihop. Om en patient har återkommande bihåleinflammationer bör vi också undersöka lungfunktionen, och vice versa. En helhetssyn på andningsvägarna kan leda till tidigare upptäckt och bättre behandling av både bihåle- och lungsjukdomar, säger Johan Hellgren, överläkare och professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid Göteborgs universitet.

Studien visar att kronisk bihåleinflammation är vanligare bland personer med lungsjukdomar – oavsett om de har rökt eller inte. Det utmanar föreställningen att KOL enbart drabbar rökare och pekar på att luftvägsinflammation kan ha fler orsaker än tobak.

– Den här typen av forskning ger oss viktiga insikter som kan förbättra vården för de över en miljon svenskar som lever med astma eller KOL. Tack vare gåvor från svenska folket kan vi stödja forskning som leder till tidigare diagnoser och mer individanpassad behandling – och i förlängningen rädda liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, pressekreterare Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 35, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Bilder:
- Anders Andersson, specialistläkare och forskare vid Göteborgs universitet
- Joel Bergqvist, specialistläkare och forskare vid Göteborgs universitet
- Johan Hellgren, överläkare och professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid Göteborgs universitet
- Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden

Fakta om forskningsstudien (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Titel och länk: Chronic Airflow Limitation, Lower Respiratory Symptoms, COPD and Chronic Rhinosinusitis in a Middle-Aged Population: The Swedish CArdioPulmonary bioImage Study (SCAPIS)
Författare: Anders Andersson, Joel Bergqvist, Johan Hellgren m.fl.
Publicering: International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, februari 2025
Omfattning: 30 154 personer mellan 50–64 år
Viktiga resultat:
1. Kronisk bihåleinflammation (CRS) är betydligt vanligare hos personer med lungsjukdomar.
2. CRS observerades hos 15–18 procent av personerna med KOL, jämfört med 5,6 procent i hela studiegruppen.
CRS var sex gånger vanligare hos personer med kronisk bronkit och fyra gånger vanligare hos dem med andningssymtom.
3. Kopplingen mellan KOL och CRS var starkare hos aldrig-rökare än hos rökare, vilket utmanar bilden av KOL som enbart en rökarsjukdom.
Slutsats: Sambandet mellan bihåleinflammation och lungsjukdomar är starkt. Tidigare diagnos och helhetssyn på luftvägarna kan leda till bättre behandling.
Finansiering: Studien ingår i Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS och är finansierad av gåvor från svenska folket.

Fakta om kronisk rinosinuit (Källa: Hjärt-Lungfonden)
Kronisk rinosinuit (CRS) innebär att man har en ständig inflammation i näsans och bihålornas slemhinnor. Typiska symtom är igentäppt eller rinnande näsa, tryck eller smärta i ansiktet och förlust av förmågan att känna lukt. Sjukdomen kan ha en mycket negativ inverkan på livskvaliteten hos de drabbade. Mellan 8 och 9,5 procent av Sveriges befolkning beräknas lida av kronisk rinosinuit.

Fakta om KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (Källa: Hjärt-Lungfonden)

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids stora folksjukdomar och beror vanligtvis på att de minsta luftrören i lungorna blir inflammerade. Den kroniska inflammationen gör lungfunktionen nedsatt och leder till gradvis ökande andnöd.

Symtom: Att ha svår KOL kan liknas vid att andas genom ett sugrör. Vanliga symptom är täta och långdragna luftvägsinfektioner, hosta och upphostning av slem, andnöd vid fysisk ansträngning, svår trötthet och ofrivillig viktnedgång.

Drabbade i siffror: Ungefär 400 000 till 700 000 människor i Sverige beräknas ha KOL. Upp till 20 - 25 procent av dessa har aldrig rökt. Cirka 2 700 människor i Sverige rapporteras varje år ha KOL som dödsorsak, främst kvinnor. Ungefär en tiondel av befolkningen över 45 år beräknas vara drabbad, men bara cirka en av tre har fått en diagnos.

Forskningsframgångar:Tack vare forskningen har kunskapen om hur KOL uppkommer ökat, vilket har medfört förbättrade livsstilsråd och nya behandlingsmetoder.

Forskningens utmaningar: Öka kunskaper om ärftlighet, uppkomst och samsjuklighet. Tidig upptäckt, t ex genom utveckling av enklare metoder för diagnostisering. Detta i sin tur ökar möjligheterna till effektiv behandling. Öka förmågan och motivationen till egenvård så att patienterna kan styra sitt liv och inte bli styrda av sjukdomen. Öka kunskaper om ärftlighet, uppkomst och samsjuklighet.

Hjärt-Lungfondens visionära forskningsmål: Att bättre förstå samlingsdiagnosen KOL samt utveckla ny individanpassad behandling som minskar lidandet och risken för en för tidig död för dig som har sjukdomen.

Finansiering: Hjärt-Lungfonden samlar in och delar ut pengar till vetenskapligt utvald hjärt- och lungforskning vid Sveriges universitet och universitetssjukhus. Organisationen är den största fristående finansiären av hjärt- och lungforskning och tar varje år emot ansökningar till ett värde av två miljarder kronor. Under de senaste tre åren har utdelningen per år varit nära en halv miljard kronor. Hjärt-Lungfonden arbetar också med kunskapsspridning och driver ett aktivt påverkansarbete i syfte att stärka samhällsstrukturer för prevention, forskning och vård baserat på forskningens resultat.