Hjärtinfarktindex 2009: Risken för hjärtinfarkt en klassfråga

Personer med kort utbildning lever oftare på ett sätt som ökar risken för hjärtinfarkt. En jämförelse mellan tre livsstilsfaktorer som påverkar risken för hjärtinfarkt visar att personer med kort utbildning har sämre förutsättningar för en god hjärthälsa än de med eftergymnasial utbildning. Det framgår av Hjärt-Lungfondens Hjärtinfarktindex 2009.

Idag presenterar Hjärt-Lungfonden Hjärtinfarktindex, en sammanställning län för län av tre livsstilsfaktorer som påverkar risken för hjärtinfarkt. I Sverige som helhet har såväl kvinnor som män med kort utbildning sämre resultat jämfört med kvinnor och män med lång utbildning.

- Det är allvarligt att skillnaderna mellan olika grupper är så stora eftersom vi vet att livsstilsfaktorer spelar en väsentlig roll för risken att drabbas och dö i hjärtinfarkt, säger Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska Institutet.

Forskning visar att rökning kraftigt ökar risken för att insjukna och dö i hjärtinfarkt. Regelbunden motion samt att man äter mycket frukt och grönt minskar i stället risken att drabbas av hjärtinfarkt. Det är dessa tre faktorer som ingår i Hjärtinfarktindex.

- Det handlar inte enbart om individens ansvar utan om att alla ska ha rätt till en god hälsa. Nu behövs det en nationell samordnare på hjärtområdet och på sikt en svensk hjärtplan så att förebyggande insatser kommer alla till del, säger Roger Höglund, informationschef för Hjärt-Lungfonden.

Under november driver Hjärt-Lungfonden en kampanj för att informera om hjärtinfarkt och samla in pengar till forskningen. Målet är att inom tio år halvera dödstalen i akut hjärtinfarkt.

Hjärt-Lungfondens Hjärtinfarktindex baseras på statistik från Socialstyrelsen samt SKL, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstituts rapport "Öppna jämförelser 2009 - Folkhälsa".

Länkar: Här hittar du Hjärt-Lungfondens Hjärtinfarktindex 2009.
Hjärt-Lungfondens temaskrift om hjärtinfarkt hittar du här.

Bilaga: Fakta om livsstilsfaktorer och hjärtinfarkt (se nedan)

För mer information, kontakta gärna:
Ulrica Klettner, presskontakt Hjärt-Lungfonden, telefon 0708-54 42 34,
ulrica.klettner@hjart-lungfonden.se







Fakta om livsstilsfaktorer och hjärtinfarkt

Hjärt-Lungfonden har i Hjärtinfarktindex 2009 valt att fokusera på tre livsstilsfaktorer som har dokumenterad inverkan på risken att drabbas av hjärtinfarkt: fysisk aktivitet, intag av frukt och grönt samt daglig rökning. Enligt WHO:s bedömning kan 80 procent av hjärt- och kärlsjukdomarna förebyggas med tillräcklig fysisk aktivitet, bättre matvanor och rökstopp.

Fysisk aktivitet. Brist på fysisk aktivitet utgör en riskfaktor för en rad olika sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar. En halvtimmes fysisk aktivitet om dagen anses ha gynnsamma effekter både på den fysiska och psykiska hälsan.

Frukt och grönt. Ett flertal hjärtsjukdomar förknippas med lågt intag av frukt och grönt. Livsmedelsverkets rekommendationer om att äta mer grönsaker och frukt får stöd i flera stora internationella studier.

Rökvanor. Omkring 20 procent av all hjärt-kärlsjukdom anses bero på rökning. Risken för hjärtinfarkt hos rökare är cirka tre gånger högre än för dem som inte röker.

Fler riskfaktorer. Högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och övervikt är ytterligare faktorer som ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Även åldern spelar in, liksom ärftliga anlag.

Hjärtinfarkt vanligaste dödsorsaken. Varje år drabbas 36000 svenskar av hjärtinfarkt, och nära 11000 dör med diagnosen. Det innebär att varje kvart drabbas någon av hjärtinfarkt och varje timme dör någon i Sverige.

Stora skillnader. Enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2009 är risken att dö i hjärt-kärlsjukdom dubbelt så stor för män med endast grundskoleutbildning, jämfört med män med eftergymnasial utbildning. För kvinnor med endast grundskoleutbildning är risken att dö i hjärt-kärlsjukdom nästan tre gånger så stor, jämfört med kvinnor med eftergymnasial utbildning.