Världstuberkulosdagen 24 mars: Nya biomarkörer kan hitta latent Tuberkulos hos gravida

Varje år insjuknar nästan tio miljoner människor i tuberkulos och cirka en och en halv miljon dör till följd av sjukdomen. Man räknar med att en fjärdedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien, så kallad latent tuberkulos. En avhandling med stöd från Hjärt-Lungfonden visar att kroppens kontroll av latent tuberkulos rubbas under den senare delen av en graviditet. Detta kan vara en förklaring till det faktum att graviditet ökar risken för att insjukna i tuberkulos.

- De tuberkulos-specifika biomarkörerna som forskarna identifierat kan förhoppningsvis förbättra diagnosen av latent tuberkulos under graviditet och därmed rädda liv, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Bara en av tio som smittas av tuberkulos utvecklar sjukdomen, övriga bär på bakterier utan att vara sjuka, ett tillstånd som kallas latent tuberkulos. Ungefär en fjärdedel av världens befolkning bedöms ha latent tuberkulos.

Tuberkulos är en av de ledande orsakerna till mödradödlighet i världen. Graviditet kan utgöra en riskfaktor för att utveckla aktiv tuberkulos, eftersom det sker fysiologiska förändringar i immunförsvaret hos kvinnan för att förhindra avstötning av fostret.

Latent tuberkulos under en graviditet kan därför leda till utveckling av aktiv tuberkulos, fast hur och när latent tuberkulos aktiveras under graviditeten har tidigare varit okänt.

- Vi har funnit tre signalsubstanser som kan särskilja kvinnor med och utan tecken på latent tuberkulos. Våra resultat visade tecken till begynnande aktivering av latent tuberkulos under senare delen av graviditeten, säger Per Björkman, professor vid Lunds universitet.

Av de kvinnor som ingick i studierna utvecklade dock ingen aktiv tuberkulos, vilket tolkades som att immunförsvaret visserligen rubbas under graviditeten, men att immunförsvaret hos de flesta infekterade kvinnorna lyckas återfå kontrollen över tuberkelbakterien.

För mer information, kontakta gärna:
Daniel Edelsvärd-Wallerman, presskontakt på Hjärt-Lungfonden. Telefon 0708-544 235, e-post daniel.edelsvard@hjart-lungfonden.se

Avhandlingens namn: Immunological aspects of latent tuberculosis infection during pregnancy
Datum för disputation: 15 februari 2022
Studiepopulation: Studiepopulationen bestod av 2 093 gravida kvinnor från staden Adama i Etiopien. Blodprover från kvinnorna samlades in vid olika tidpunkter under graviditeten samt efter förlossning och halterna av flera olika signalsubstanser som styr immunförsvaret mättes.

Fakta Tuberkulos
Varje år uppskattas nästan 10 miljoner människor globalt insjukna i aktiv tuberkulos och cirka 1,5 miljon dör till följd av sjukdomen. 1,1 miljoner av de som fick sin diagnos 2020 var barn.

Fakta om Tuberkulos i Sverige
I Sverige rapporterades 335 fall av tuberkulos 2020
De flesta av de som insjuknar i tbc i Sverige har ursprung i länder med hög förekomst av tuberkulos, och insjuknar inom de första fem åren efter ankomst till Sverige.

Lungtuberkulos är den vanligaste formen av tuberkulos i Sverige, cirka 65 procent av de smittade har lungtuberkulos, de flesta dock med låg smittorisk. Tuberkulos kan även drabba lymfkörtlar men även skelettet och andra organ som lungsäck, hjärna samt magtarmkanalen och urinvägarna.

Hjärt-Lungfonden startade med kampen mot tuberkulos
Hjärt-Lungfonden startade 1904 som Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos och är fortfarande engagerad i kampen mot tbc genom att finansiera hela eller delar av olika forskningsprojekt.

- Hjärt-Lungfonden grundades redan 1904 under namnet Svenska Nationalföreningen mot Tuberkulos. Då var målet att bekämpa den stora folksjukdomen tuberkulos. Idag arbetar vi för att besegra vår tids största folksjukdomar, hjärt- och lungsjukdomar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Vad är tuberkulos?
Tuberkulos, eller tbc, är en smittsam sjukdom som framför allt angriper lungor men också andra organ. Sjukdomen orsakas av Mycobacterium tuberculosis, en stavformad bakterie.

Vad är aktiv respektive latent tuberkulos?
Man talar om aktiv och latent tuberkulos. Vid aktiv lungtuberkulos har man sjukdomssymptom som hosta och det kan bildas hålrum i lungvävnaden, så kallade kaverner, som innehåller miljarder tuberkelbakterier. Kavernerna är öppna mot luftrören, vilket ger bakterierna mycket syre och därmed goda förutsättningar för tillväxt. Personer med aktiv tbc kan vara smittsamma och i upphostningsprov från patienter av lungtuberkulos kan man ibland påvisa stora mängder tuberkelbakterier.

Vid latent tuberkulos håller den smittades immunförsvar bakterietillväxten under kontroll i granulom (inkapslingar) och det förekommer inga hålrum med bakteriehärdar. Personen är frisk och har inga symptom på tbc och är heller inte smittsam. Om immunförsvaret försvagas på grund av åldrande, andra sjukdomar, eller immunnedsättande behandling, kan en betydande andel av dessa personer utveckla aktiv tuberkulos.

Hur sprids tuberkulos?
Tuberkulos smittar främst via luftvägarna. Tuberkelbakterien finns i de små droppar som sprids när den tuberkulossjuke hostar eller nyser, och det räcker med att ett fåtal bakterier kommer in i lungorna hos en annan person för att en infektion ska uppstå efter 3−12 veckor. Bakterierna kan hålla sig levande i luften länge, framför allt om miljön är mörk och fuktig. Smittrisken ökar därför vid trångboddhet och dålig ventilation. 5−10 procent av dem som smittas utvecklar aktiv tbc. Sjukdomen bryter vanligen ut inom två år efter smittotillfället, men ibland först efter flera decennier.

Vilka är symptomen på tuberkulos?
När tuberkulos drabbar lungorna får den sjuke ofta hosta som varar i flera veckor. Personen kan också få ont i bröstet och det kan i ovanliga fall förekomma blod i upphostningarna. Det är också vanligt att den sjuke blir hängig och trött samt tappar aptiten och därmed går ner i vikt. Feber och nattliga svettningar är också vanligt.

Hur behandlas tuberkulos?
Tuberkulos som upptäcks i tid kan nästan alltid botas med hjälp av antibiotika. Det är nödvändigt att kombinera flera läkemedel för att minska risken för att bakterierna utvecklar resistens, det vill säga motståndskraft, mot de vanligaste tbc-läkemedlen. Risken för att utveckla resistens ökar hos den som avbryter behandlingen i förtid eller tar sina mediciner oregelbundet. Eftersom alla tbc-patienter som är smittsamma enligt smittskyddslagen är tvungna att vårdas på sjukhus, övervakar vården patienternas följsamhet till medicineringen.

Vad gör forskarna?
Forskningen kring tuberkulos följer flera spår. Bland annat försöker man ta fram ett bättre vaccin än det gamla BCG-vaccinet, som funnits i snart 100 år och vars skyddseffekt är begränsad, framför allt hos vuxna. Annan forskning är inriktad på hur andra infektioner, som hiv och kroniska maskinfektioner, påverkar utvecklingen av tuberkulos. Bättre och snabbare diagnostik, effektivare antibiotika och nya former av antibiotika för att kunna bota extremt resistent tuberkulos är andra utmaningar för forskningen, liksom ökad kunskap om hur kroppens eget immunförsvar kan stimuleras för att bekämpa infektionen.

Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till vinnande hjärt-lungforskning och arbetar för ökad kunskap om forskningens betydelse, för att ge fler ett längre och friskare liv. Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc) och idag är vår vision en värld fri från hjärt-lungsjukdom. Verksamheten är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Stöd forskningen på pg 90 91 92-7 eller Swisha valfri gåva till 90 91 927. www.hjart-lungfonden.se