Norsk utredning kan påverka svenska högskolor

I Norge kan antalet lärosäten minska drastiskt. En ny utredning föreslår en reducering från 38 till högst 10. Syftet är att åstadkomma ökad konkurrenskraft gentemot andra länder. - Jag tror att en kraftfull utveckling av det svenska högskolelandskapet står för dörren. Därför är det högintressant också för oss att ta del av den norska utredningen, säger Leif Larsson, rektor vid Högskolan i Skövde. I en debattartikel i Svenska Dagbladet presenterar Agneta Bladh, rektor vid Högskolan i Kalmar, det norska utredningsförslaget som nyligen offentliggjordes. Agneta Bladh är ledamot i den norska utredning som tagit fram förslaget. Debatt i Sverige I Sverige finns en liknande debatt som tog fart på allvar när Anders Flodström tillträdde som universitetskansler i somras. Enligt Agneta Bladh är Danmark och Finland inne på en väg som liknar den som nu föreslagits för Norge. Koncentration och profilering I det norska utredningsförslaget vill man se en koncentration av viss utbildning och forskning, framför allt dess ledning och planering. Man önskar också en starkare profilering av lärosätena, liksom en flexibel undervisning för att nå studenterna oberoende av bostadsort. Utredningen vill enligt Agneta Bladh att hitta en balans mellan starka utbildnings- och forskningsmiljöer och tillgänglighet till utbildning och geografisk spridning. All forskning i forskarskolor Den norska utredningen vill också att all forskarutbildning i Norge ska organiseras i forskarskolor framöver. Det innebär att alla forskarutbildningsmiljöer automatiskt kommer att bli en del av en större helhet. Utredningen anser att detta är nödvändigt för att inte miljöerna ska bli alltför många och alltför små. Forskarskolor grund för forskningscentrum - Tanken med forskarskolor utgör faktiskt grund för vårt arbete med att kraftsamla forskningen till ett fåtal forskningscentrum, menar Lars Niklasson, prorektor vid Högskolan i Skövde. - När vi definierade kriterierna för våra forskningscentrum var den bärande tanken att de skulle ha såväl ämnesmässigt bredd som djup, samt kritisk massa så att de skulle erbjuda mycket goda forskarutbildningsmiljöer för våra doktorander. - Man kan även konstatera att våra samarbetsavtal inom teknik, medicin och humaniora/samhällsvetenskap ger oss goda möjligheter att tillhandahålla ytterligare breddade perspektiv. Andra krav för att bli universitet I Norge kan också kriterierna för att bli universitet komma att förändras. Utredningen föreslår att universitetsrättigheterna inte enbart ska vara knutna till rätten att bedriva forskarutbildning, utan också till strängare krav på stabilitet i utbildningen samt en minimistorlek på lärosätet. - Störst är inte alltid bäst. Det handlar om att kraftsamla inom närliggande ämnesområden och dra nytta av samverkansmöjligheter mellan dem. Högskolan i Skövde erbjuder till exempel en avsevärt mera konkurrenskraftig forskningsmiljö inom IT-området än vad många stora universitet gör. I detta avseende tror jag den svenska modellen med fokus på profilering, av både högskolor och universitet, kommer att ge oss bättre konkurrensfördelar på den internationella arenan, säger Lars Niklasson. Högskolan i Skövde kan påverkas Vad innebär det norska utredningsförslaget för Högskolan i Skövde? - I Skövde rustar vi oss för framtiden genom att starkt profilera främst forskningen och utbildningen på avancerad nivå. Framgångsrikt samarbete med andra lärosäten inom konkreta forskningsområden är en annan del av vår strategi. Vi har djupa och genomarbetade samarbeten inom teknik och medicin med Högskolan i Halmstad och Örebro Universitet och inom humaniora-samhällsvetenskap med Högskolan i Jönköping, menar Leif Larsson, rektor vid Högskolan i Skövde. För ytterligare information kontakta rektor Leif Larsson, tfn 0733-74 24 01 Bildtext: Leif Larsson, rektor vid Högskolan i Skövde, tror att den norska utredningen kan få betydelse också för de svenska högskolorna. Kristina Appelqvist Presschef Högskolan i Skövde tfn 0734-38 37 31