Gå direkt till innehåll
Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling på Högskolan i Skövde forskar om vad som händer när betalsystemen kraschar. Foto: Högskolan i Skövde
Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling på Högskolan i Skövde forskar om vad som händer när betalsystemen kraschar. Foto: Högskolan i Skövde

Pressmeddelande -

Näringsidkare måste kunna hantera kraschade betalsystem

De omfattande it-problemen som nyligen drabbade Swedbank visar hur sårbart vårt samhälle är för störningar. Vi kan inte handla mat, tanka bilen eller hämta ut mediciner. Debatten kretsar i stor utsträckning kring att bankerna ska ha mer pålitliga system och kunderna fler betalalternativ. Joeri van Laere, lektor i informationssystemutveckling på Högskolan i Skövde menar att det inte bara är bankernas problem, utan belyser i sin forskning vikten av butikernas beredskap för betalsystemstörningar.

På Högskolan i Skövde pågår forskningsprojektet Ccraaafffting som handlar om vad som händer i samhället om betalsystemen kraschar. Under det senaste halvåret har störningar lett till betalkaos och många av oss har drabbats. Här går verkligheten och forskningen på Högskolan i Skövde hand i hand. Joeri van Laere och hans kollegor utgår i sitt forskningsscenario från en sådan störning som Swedbank hade i fredags, men till skillnad från verkligheten kvarstår störningen i tio dygn. I en simuleringsmiljö har forskarna låtit 18 olika grupper medverka i händelseförloppet.

– Efter att ha spelat scenariot över 50 gånger med aktörer från olika delar av samhället, matbutiker, bensinmackar, bankväsendet, kommuner och länsstyrelser, konstaterar vi att konsekvenserna i samhället blir omfattande. Det behöver dock inte bli kaos om olika samhällsaktörer tillsammans tar ett helhetsgrepp på situationen. Vår forskning visar att samhället kan klara ett avbrott under flera dygn, säger Joeri van Laere.

Beredskap hos näringsidkarna

Forskningen visar självklart att störningar i betalsystemen i stor utsträckning påverkar många människor och funktioner. Fokus hamnar ofta på banken som behöver säkrare system och kunden som får hitta andra sätt att betala på. Det är givetvis bra och gör att samhället inte drabbas lika hårt av en störning i betalsystemen, men det räcker inte. Joeri van Laere konstaterar att det är viktigt att även se den tredje parten och att debatten sätter fokus på den.

– Butiksägarnas beredskap kan inte bara vara att avvakta tills banken löst problemet. Butikernas ägare bör ha pratat igenom med sin personal om hur en sådan här situation ska hanteras. Det handlar även om att ha en plan för hur tryggheten i butiken ska vara kvar om det blir långa köer och folksamlingar.

Inte rädda men förberedda

Skövdeforskaren konstaterar att varje betalalternativ har sina för- och nackdelar, men att butiksägarna behöver fundera över olika lösningar. Om de ska erbjuda Swish eller kontanter som alternativ? Kanske ge bort varor gratis, eller stänga butiken om inget fungerar. Eller om det finns möjlighet att erbjuda kreditköp och hur de i så fall ska registrera kundernas fakturauppgifter. Oavsett vilket är budskapet att ha färdigtänkta lösningar som kan börja användas omgående när störningar inträffar.

– Störningar, även mer långvariga, är oundvikliga, men när butiker och medborgare är mentalt förberedda och har tänkt igenom olika alternativa sätt att sälja och betala så har vår forskning visat att samhället kan klara ett avbrott under flera dygn. Vi ska inte vara rädda, men förberedda, konstaterar Joeri van Laere.

Kontakt

Joeri van Laere
lektor i informationssystemutveckling, Högskolan i Skövde
joeri.van.laere@his.se, 070-5594895

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier


Vi är en modern högskola som präglas av en öppen och välkomnande atmosfär, förstklassiga utbildningar och internationellt konkurrenskraftig forskning. En plats där vi gör framsteg, varje dag.

Kontakter

Cecilia Renström

Cecilia Renström

Presskontakt Kommunikatör Presskontakt 0500 448031
Media Content Panel
Joeri-van-Laere
Joeri-van-Laere
Licens:
Medieanvändning
Filformat:
.jpg
Storlek:
5472 x 3648, 3,23 MB
Ladda ner

Relaterat innehåll

Dagens deltagare diskuterar hur man ska agera vid ett betalstopp.

Spel visar hur samhället påverkas när betalsystemet kraschar

Vad händer om vi plötsligt inte kan betala med våra bankkort? Vilka konsekvenser får det för oss och viktiga delar av samhället? Det studerar forskningsprojektet Om betalsystemet kraschar finansierat av MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) under ledning Joeri van Laere, Högskolan i Skövde som är på turné i Sverige, idag kom turen till Skövde.

Skövdeforskare i riksdagen: Vad gör vi om betalsystemet kraschar?

Du har ätit det som fanns hemma i frysen och skafferiet den senaste veckan, men nu gapar hyllorna tomma. Kontanterna tog slut redan efter ett par timmar första dagen efter att hackergruppen slog ut hela betalsystemet. Bilen är sedan i förrgår parkerad på obestämd tid, eftersom det inte finns någon bensin att tillgå. Dessutom har du sett plundringståg i matbutikerna, så dit vågar du dig inte.

Konsekvenser när betalsystemet kraschar

När bankkortet inte fungerar kan vi inte handla mat och lastbilarna som ska transportera maten till livsmedelsaffären kan inte heller tanka drivmedel. En kris i den ekonomiska infrastrukturen har nästan direkt följdkonsekvenser för till exempel transportsektorn eller livsmedelsförsörjningen.

De IT-problem som nyligen tvingade Coop att stänga butiker bör bli en tankeställare för oss alla. Det menar Joeri van Laere, docent vid Högskolan i Skövde.

​Debattartikel: Coops problem bör bli en tankeställare för oss alla

Om vi som samhälle ska ha beredskap att klara en situation där vårt betalsystem slås ut krävs investeringar, förberedelser och reservalternativ. Det som drabbade Coop bör därmed bli en tankeställare för oss alla. Det menar Joeri van Laere, docent i informationsteknologi, vid Högskolan i Skövde.

Välkommen till Högskolan i Skövde!

Vi är en högskola med en öppen och välkomnande atmosfär, förstklassiga utbildningar och internationellt konkurrenskraftig forskning. En plats där vi gör framsteg, varje dag.