Hur bör vi definiera hög- och lågkonjunktur? – svaren presenteras i ny avhandling

Louise Holm från Högskolan i Skövde disputerar fredagen den 15 juni inom ämnet nationalekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg. Hennes doktorsavhandling ”A Non-Stationary Perspective on the European and Swedish Business Cycle” föreslår en ny metod för att datera hög- och lågkonjunkturer i syfte att göra dem jämförbara. Ingen svensk vedertagen definition av hög- och lågkonjunktur Högkonjunktur och lågkonjunktur är några av de mest använda ekonomiska begreppen. Trots den flitiga användningen finns ingen vedertagen definition i Sverige. Konjunkturinstitutet har som uppgift att göra prognoser över den makroekonomiska utvecklingen men daterar inte de hög- och lågkonjunkturer som Sverige har befunnit sig i. Dessutom använder Konjunkturinstitutet sig av en konjunkturdefinition som skiljer sig från internationell praxis. Ny metod för datering Louise Holms avhandling presenterar en ny metod som daterar hög- och lågkonjunktur, enligt en internationellt vedertagen standard så att den blir jämförbar med omvärlden. Metoden använder sig av makroekonomiska serier såsom industriproduktion, detaljhandelsförsäljning och hushållens disponibla inkomst. - Metoden söker efter en gemensam dynamik i serierna som sedan får stå för dateringen. En ökning i den gemensamma dynamiken representerar en högkonjunktur och en minskning en lågkonjunktur, förklarar Louise Viktigt för att förbättra framtida prognoser Eftersom konjunkturen är ett sammanfattande mått på det ekonomiska läget är datering av denna viktig för att förbättra framtida prognoser. Om man kan förutspå kommande lågkonjunkturer kan en minskning av BNP möjligen undvikas. För mer information Louise Holm 0500-448729 louise.holm@his.se En högupplöst bild på Louise Holm finns att hämta i bildarkivet: www.his.se/nyhetsbilder