Eva Jakobsson– ny doktor vid Högskolan

Den 19 januari disputerade Eva Jakobsson från Högskolan i Skövde vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. I sin avhandling slår Eva fast att patienter i livets slutfas ofta identifieras som döende sent, i nära anslutning till dödsfallet. Först då ändrar vården inriktning från botande, livsförlängande och rehabiliterande vård till palliativ och symptomlindrande vård. Studien visar att i livets slutskede behöver många patienter omfattande vård. Under sina tre sista månader i livet nyttjar de i genomsnitt vård från mellan två och tre olika vårdgivare. Detta visar en studie som Eva genomfört. I studien ingår 229 slumpvis utvalda personer som avled i Västra Götaland år 2001. Arbetar vid Högskolan Alla vårdades under sin sista tid i livet inom offentlig sektor. Eva försvarade sin avhandling i Göteborg och disputationen gick bra. Hon kan nu titulera sig som filosofie doktor inom ämnet omvårdnad. Till vardags arbetar hon vid Institutionen för vård och natur vid Högskolan i Skövde. Medicinska framsteg Till följd av bland annat medicinska framsteg och förändrade sätt att leva så blir dagen människor allt äldre. För en del människor innebär dock detta att man även lever längre med en eller flera kroniska sjukdomar. Livets slutskede eller döendet blir på det sättet mera utdraget och ofta i kombination med en rad olika typer av problem såsom smärta, andningsproblem, nutritionsproblem, ångest, nedstämdhet med mera. Detta innebär att behovet av såkallad palliativ vård för människor med olika typer av kroniska sjukdomar har ökat. Palliativ vård – Palliativ vård är ur mitt perspektiv en aktiv helhetsvård som bör kunna erbjudas varhelst människor vårdas i den såkallade vårdkedjan. Den palliativa vården innebär att man eftersträvar optimalt välbefinnande för svårt sjuka och döende människor och att individens hela situation beaktas: psykiskt, fysiskt, socialt och existentiellt. Det handlar till exempel inte enbart om vad man gör för en patient utan även hur man utför vården. Det är också viktigt att betona att palliativ vård inte utesluter botande och rehabiliterande insatser för en enskild patient, säger Eva Jakobsson. Särskilt eller privat boende I Eva Jakobssons studie gjordes iakttagelsen att de flesta patienter som ingick i studien var över 80 år då de avled. Hälften bodde fortfarande i privat boende och hälften hade flyttat till särskilda boenden. De som levde i särskilda boenden var i genomsnitt tio år äldre än de som bodde i privat boende. Hälften av patienterna var till följd av olika typer av fysiska funktionsnedsättningar beroende av andra för att klara sitt dagliga liv och en tredjedel var desorienterade till tid, rum och/eller person. Två tredjedelar av patienterna led av mer än en kronisk sjukdom. Fyra olika typer av vårdformer Studien visar att nyttjandet av vård under sista tiden i livet är omfattande men att mönstret för vilken typ av vård som nyttjas, samt hur många olika vårdgivare som nyttjas är kopplat till faktorer som boende, ålder, levnadsförhållanden, fysisk funktion och sjukdomsdiagnos. Det förekommer att en del människor under sista tiden i livet nyttjar upp till fyra olika typer av vårdformer till exempel utifrån kombinationen: öppen och sluten specialistsjukvård, primärvård och hemsjukvård alternativt vård i ett särskilt boende. God kontinuitet i vården – Utan att egentligen värdera den vård som dessa patienter fick som bra eller dåligt så ger det här resultatet inte ett intryck av en ”rofylld” sista tid i livet. Att vara svårt sjuk eller döende och åka runt i sjukvårdssystemet ligger definitivt inte i linje med den palliativa vårdens filosofi som bygger på god kontinuitet i vården. Här finns mycket som behöver ses över och förbättras för den här gruppen av patienter, säger Eva. De flesta patienter som ingick i studien dog antingen på sjukhus eller i ett särskilt boende. Endast nio procent dog i ett privat boende.