​Debattartikel: Coops problem bör bli en tankeställare för oss alla

Om vi som samhälle ska ha beredskap att klara en situation där vårt betalsystem slås ut krävs investeringar, förberedelser och reservalternativ. Det som drabbade Coop bör därmed bli en tankeställare för oss alla. Det menar Joeri van Laere, docent i informationsteknologi, vid Högskolan i Skövde.

En internationell IT-attack slår ut Coops kassasystem och leder till att många butiker stängs i flera dagar. Den här gången kunde vi konsumenter fortfarande handla i andra butiker. Men tänk om störningen hade varit större och drabbat samtliga matbutiker. Tänk om även bensinstationer, restauranger och apotek hade påverkats. Vilka följdeffekter hade de gett? Vad hade konsekvenserna blivit?

I vårt forskningsprojekt "Om betalsystemet kraschar" har vi ställt oss dessa frågor. Vi har anordnat 21 speldagar där samhällsaktörer i 14 olika län har fått styra över ett fiktivt samhälle som drabbas av en betalsystemskollaps. Deltagarna kunde vidta vilka åtgärder som helst och kunde uppleva hur deras åtgärder påverkade händelseförloppet.

Kan till och med leda till våldsamheter

Att först stänga butiker under längre tid och sedan öppna upp dem igen är en riskfylld strategi som leder till stora svängningar i varuflöden. Först säljs ingenting och färskvaror måste kasseras eller skänkas bort. Därefter uppstår risken att många kunder kommer för att handla samtidigt. Det kan i sin tur utlösa en våg av hamstring med tomma varuhyllor som följd. Om samtliga matvarubutiker drabbas kan det uppstå oro och otrygghet i butikerna när kunder blir allt mer oroliga och otåliga. Situationen kan till och med bli våldsam.

Det som drabbade Coop är en påminnelse om att vi som medborgare i Sverige behöver ha beredskap för att samhällsfunktioner slutar fungera. Din matbutik kan stängas ned i flera dagar och du behöver ha välfyllda förråd hemma. Det är okej att hamstra nu, men inte när krisen slår till. Då förvärrar du nämligen situationen.

Krävs investeringar och reservalternativ

Om vi som samhälle ska ha beredskap att klara en situation där vårt betalsystem slås ut krävs investeringar, förberedelser och reservalternativ. Vi ska ha respekt för att sådana förberedelser är svåra och kostsamma, men det ligger i allas intresse att det finns en beredskap för att hantera störningar.

Vi ska inte räkna med att vi kan ha ett reservalternativ som passar alla personer och alla situationer. Olika människor har olika möjligheter att transportera sig till matvarubutiken och olika förutsättningar att hantera digitala betalningsalternativ. Storstaden och landsbygden har också olika helt olika förutsättningar och kräver därmed olika reservalternativ.

Med förberedelser kan vi klara tio dygn

Med förberedelser och påhittighet kan vi mänskor klara även utmanande situationer. Vår forskning har visat att medborgare, näringsliv och myndigheter tillsammans kan klara ett tio dygn långt avbrott av betalsystemet. Det förutsätter dock att vi är förberedda.

Vi kan börja förberedelsearbetet i vardagen. Till exempel genom att man på varje arbetsplats i Sverige har en träff där medarbetarna tillsammans får reflektera över frågan: Hur skulle vi göra om våra digitala stödsystem slås ut under tio dygn? Sådana träffar skulle vara ett enkelt sätt att öka vårt samhälles mentala beredskap.

Veckans händelser hos Coop bör vara en tankeställare för oss alla, men framförallt för landets övriga butikskedjor. En ökad digitalisering är en fantastisk tillgång i vardagen, men vi behöver också ha beredskap för att hantera kortare och längre avbrott i betalsystemet.

Joeri van Laere
Docent i informationsteknologi
Högskolan i Skövde
Projektledare för forskningsprojektet ”Om betalsystemet kraschar”