Blogginlägg -
Så blir du tryggare med den nya tekniken
Smarta digitala nycklar sparar tid som kan rädda liv. Drönare rycker blixtsnabbt ut för att ge en lägesbild när en trafikolycka inträffat. Hjärtstartaren i sopbilen är på plats innan det är för sent. Det kommer mera när Räddningstjänsten Skåne Nordväst (RSNV) gasar sig upp ur gamla hjulspår inför H22 City Expo. Poängen är att du ska bli tryggare.
Tänk dig att det smäller på E6:an i höjd med Rydebäck. Larmet kommer in till staben i Bårslöv. I samma stund lyfter en drönare från ett tak någonstans i Helsingborg. Drönaren styr blixtsnabbt mot koordinaterna. Den är utrustad med både vanlig kamera och IR-kamera (värmekamera), den har dessutom högtalare och gasinstrument. Läcker det farliga kemikalier kan den uppmana tillströmmande att hålla sig undan. Men initialt ger den räddningstjänsten en supersnabb lägesbild så att rätt resurser kan sättas in direkt.
– Jag var räddningschef i beredskap när olyckan på Tranarpsbron inträffade 2013. Det var kaotiskt till att börja med. Det tog ett par timmar innan vi hade hela bilden klar för oss. En drönare hade varit till oerhörd hjälp då. Samma sak med svavelsyraolyckan på Kemira 2005. Det bildades ett gasmoln, det var mörkt och kraftig dimma. Det är en av de största räddningsinsatser som genomförts i Sverige, en drönare hade varit till stor hjälp, säger Jonas Nylén, verksamhetsstrateg och brandingenjör på RSNV.
Drönarna är en sak som RSNV tänker visa upp på H22 City Expo nästa sommar. Samtids- och framtidsutställningen väntas locka stora skaror från hela världen när Helsingborg på ett unikt sätt vill visa upp hur man bygger en smartare, mer omtänksam och mer hållbar stad. RSNV har redan stora delar av programmet klart. Och mer ny teknik ska visas upp. Det handlar om smarta digitala nycklar, sopbilar som kan rycka ut på hjärtstoppslarm och appar som ökar säkerheten på skolgårdar men också om nya sätt att jobba över gränserna.
Just nu testas en ny app på tre skolor i Helsingborg. Säg att en lärare just haft ett extremt jobbigt samtal med en elev. Det kan finnas en hotbild. Andra vuxna med tillgång till appen kan larmas och bidra med närvaro. Den kan användas om ett stort ungdomsgäng väller in på lågstadiegården. Eller om man snabbt behöver få in alla bakom låsta dörrar. Den är ett extra larmsystem som har direktkontakt med en begränsad skara vuxna som finns i närheten.
– Vi kan också skicka instruktioner via appen. Det kan handla om att få bort 150 skolbarn vid ett sjukdomsfall så att ambulansen kan komma in på skolgården, säger Jonas Nylén.
Smarta digitala lås och nycklar är en annan satsning som i slutändan kommer att rädda liv. En nyckel laddas med rätt behörighet när larmet går. Nyckeln driver cylindern och det behövs varken elinstallation eller nätuppkoppling. Ingen behöver slösa tid på att leta efter rätt nyckel i ett centralt placerat skåp på någon fastighet. RSNV har monterat cylindrar på befintliga skåp på över 900 platser, och var den första räddningstjänsten i landet med satsningen.
– I Örkelljunga har hemtjänsten samma system. Renhållningsbolaget NSR har monterat digitala lås på över 400 soprum. Ambulansen och Öresundskraft är på gång. Ju fler vi är som samverkar desto större blir samhällsnyttan. När trygghetslarmet går i Örkelljunga kan vi åka direkt och vara säkra på att komma in, utan att bryta upp någonting, utan att behöva vänta på hemtjänsten. Vi kan stoppa en brand innan den hunnit gå för långt, hos en brukare eller i ett soprum.
– Nycklarna och låsen kommer från Swedlock i Halmstad. De har högsta stöldskyddsklass, krypterad databas och vi får full koll på spårbarheten. Vi kan se vem som öppnat ett skåp och när. Säkerheten ökar och vi kommer snabbare på plats med våra insatser.
– I Höganäs blev 181 hemtjänstnycklar stulna för en tid sedan. Det var ett digert jobb för låssmederna och väktarna kostade pengar under tiden man väntade på nya lås. Digitala nycklar eliminerar sådana problem. Och ingen behöver hålla reda på hundratals analoga nycklar, som kan hamna på vift och som kräver en väldig administration.
Ett samarbete med NSR kommer också att kunna rädda liv. I framtiden kanske det blir en sopgubbe som tar hand om dig när du drabbas av ett akut sjukdomstillstånd. Då har varje kommunal sopbil en hjärtstartare och en sopgubbe- eller gumma som är utbildad i HLR.
– Vi kallar dem för semiproffs. När ett hjärtstoppslarm kommer så kan vi omedelbart se var närmsta enhet finns. Sopbilen i Mariastaden kanske bara är 200 meter bort. Det är dyrbara sekunder, då kan vi snabbt påbörja HLR med hjälp av NSR. Det är klart att samhället och invånarna vinner när olika verksamheter kan samarbeta på det här sättet.
Kameraövervakning med väktarstyrning kan låta en smula Orwellskt men även här handlar det om att ge invånaren snabb hjälp i knepiga vardagssituationer. Tänk dig en gångtunnel som utrustats med kamera efter upprepade problem med vandalisering. Om du går med normala rörelser genom tunneln så händer ingenting. Börjar du däremot vifta med armarna på ett sätt som signalerar klotter, vandalisering eller misshandel, då går larmet. Och förmodligen är det en väktare som får det och kan vara snabbast på plats.
– Väktare åker på alla automatiska brandlarm på kommunala objekt. De har försetts med förstärkt släckutrustning och kan ge en förstalägesbild. Återigen vinner vi på samverkan, som när Dalhemsskolan fick 100 rutor krossade en natt. Där hade väktarstyrd kameraövervakning kunnat göra stor nytta.
Bara fantasin sätter gränser när ny teknik införs runt om i staden. Rörelsesensorer på lyktstolpar kan ge räddningstjänsten ett snabbt hum om trafikläget. Är det stopp på Drottninggatan kan andra vägar snabbt planeras in. I en uppkopplad värld är det lättare att koordinera olika larmberedskapsinsatser.
– Vi kan förstås lägga tillbaka ett brunnslock på Kullagatan om vi är där, istället för att en entreprenör ska rycka ut. Precis som att entreprenören Peab kan släcka en mindre brand om de är i närheten. En annan räddningstjänst kan hjälpa oss med oljesanering på en strand, och vi kan hjälpa dem att röja en brandgata vid en skogsbrand. Vi behöver utnyttja våra gemensamma resurser på bättre sätt, över gränserna, säger Jonas Nylén.
– Och ingen behöver vara rädd för den nya tekniken. Skulle den av någon anledning slås ut har vi grundinfrastrukturen intakt, en traditionell metodik som funkat länge. Tekniken är grädde på moset, vi kan få ännu mer värdefull info ännu snabbare med hjälp av den.
