På torsdag den 29 nov, kl. 16:00, invigs Laxens år 2019 på Hotell Scandic Crown i Göteborg. International Year of the Salmon 2019 är ett internationellt initiativ för att informera om och öka intresset för alla de åtgärder och den forskning som genomförs och behövs för att bevara laxbestånden. Ett samarbete internationellt, nationellt och lokalt som utvecklar kunskap och medvetenheten kring laxen
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, presenterar nu förslag på hur Sverige ska kunna fortsätta fiska efter signalkräfta och samtidigt minska spridningen i svenska vatten. Hanteringsprogrammet för signalkräfta innebär bland annat förslag på nya krav för försäljning av okokta signalkräftor söder om Dalälven samt förbud mot fiske och försäljning av okokta signalkräftor i övriga Sverige.
Sveriges största sötvattensfisk, malen, var tidigare utbredd i landet men finns i dag bara i Båvenområdet i Södermanland, Emån i Småland och i övre och nedre Helge å i Skåne. Arten är klassad som sårbar i svenska rödlistan. Nu har Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fastställt ett åtgärdsprogram för malen. - Vi behöver skapa ökade möjligheter för lek och vandring, säger Sofia Brockmark på HaV.
I Bottniska viken finns unika bestånd av fiskarten harr som anpassat sig till det bräckta vattnet i Östersjön. Men bestånden bedöms i dag som akut hotade. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, publicerar nu en ny rapport om harren i Bottniska viken. - Flera insatser krävs för att öka kunskapen om harren i Östersjön och för att kunna bevara och stärka beståndet, säger Sofia Brockmark på HaV.
I Bohuslän har över 60 procent eller cirka 12 500 hektar ålgräs försvunnit sedan 1980-talet. Nu presenterar Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ett åtgärdsprogram för att vända utvecklingen. - Ålgräs ger skydd och mat för flera av våra viktiga fiskarter. Det motverkar övergödning och förbättrar vattenkvaliteten men är samtidigt en av de naturtyper som hotas av utrotning, säger Sofia Brockmark.
Amerikansk hummer tas inte med i EU-kommissionens förslag till ny uppdaterad unionslista över invasiva, främmande arter. Det innebär att det inte blir importförbud av levande amerikansk hummer till EU. - Istället föreslås att mindre handelsbegränsande åtgärder bör undersökas, såsom nationella eller regionala åtgärder, säger Björn Sjöberg, avdelningschef på på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
På måndag, den 26 september, startar årets hummerfiske och tusentals fritidsfiskare och ett par hundra yrkesfiskare sätter ut sina tinor. Men beståndet av europeisk hummer i svenska vatten bedöms vara betydligt lägre än vad forskarna tidigare trott. - Vi kommer därför att göra en översyn av bestämmelserna för fiske efter hummer, säger Martin Rydgren på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Den svenska riskbedömningen av amerikansk hummer är nu godkänd av EU. Därmed fortsätter processen som kan leda till att amerikansk hummer förs upp på förteckningen över invasiva främmande arter. - Det är självklart positivt att vår riskbedömning uppfyller de krav som ställs av EU-förordningen, säger Sofia Brockmark på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Från och med den 3 augusti gäller nya EU-regler för hantering av levande signalkräftor. Det innebär att det är helt förbjudet att sätta ut och odla signalkräftor. Sverige har 18 månader på sig att ta fram ett hanteringsprogram för signalkräftan och ta fram ytterligare åtgärder för att stoppa signalkräftans spridning nationellt.
Sverige har nu formellt begärt att amerikansk hummer ska föras upp på EU:s lista över invasiva främmande arter Drygt 30 individer har hittats i havet på svenska västkusten och det behövs åtgärder för att hindra ytterligare spridning. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har tagit fram den riskbedömning som ligger till grund för Sveriges begäran
EU-kommissionen beslutade i dag om att 37 arter ska regleras som invasiva främmande arter i alla medlemsländer, bland dessa är signalkräfta, ullhandskrabba och marmorkräfta. – Beslutet innebär att det blir en rad restriktioner för arterna som finns med på listan, bland annat förbud mot utsättning, att avsiktligt reproducera arterna och förbud mot import, säger Sofia Brockmark.
I mitten av september upptäcktes massdöd av japanska jätteostron i vattnen utanför Strömstad. Därefter har liknande fynd gjorts i vattnen utanför Lysekil, i Hakefjorden och även på flera ställen i Norge. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, satsar nu 200 000 kronor på att undersöka orsakerna till massdöden.
Svartmunnad smörbult klassas som en främmande, invasiv fiskart i svenska vatten. Det första exemplaret upptäcktes 2008 i Karlskrona skärgård och nu tycks arten spridas med rekordfart. - Vi har senaste året fått in rapporter om att den fångats på fler ställen och i betydligt större mängder än tidigare, bland annat i Göteborgsområdet, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
I veckan samlas landets ledande kräftexperter till konferens i Jönköping. Arrangörer är Havs- och vattenmyndigheten, SLU Aqua, Sveriges Fiskvattenägareförbund och Länsstyrelsen Jönköping. - Konferensen handlar bland annat om hur vi kan bli bättre på att förvalta, bevara och utveckla bestånden av flod- och signalkräfta, säger Fredrik Nordwall, enhetschef på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Den slutliga analysen av de kräftdjur som hittades i Skara kommun i somras är klar. Det rör sig inte om den invasiva arten marmorkräfta utan om signalkräftor. - De kräftdjuren hade en marmorering som vi tidigare inte sett hos signalkräftor i Sverige, det var svårt att säkert säga vilken art det rörde sig om i ett tidigt skede, säger Sofia Brockmark på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Nu ska den internationella handeln med sill- och årfenshaj, tre arter av hammarhajar och släktet manta (djävulsrocka) regleras för att säkra arternas överlevnad . - Det var ett av de viktigaste besluten som togs på CITES-mötet i Bangkok. Dessa marina arter är utsatta för ett högt fisketryck, främst på grund av att fenorna har ett stort värde, säger Sofia Brockmark på Havs- och vattenmyndigheten.
Hittills har tolv levande och en död marmorkräfta hittats i Märstaån. Nu har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit fram en första plan för att kontrollera utbredningen av den invasiva arten. – De har också i uppdrag att se över hur marmorkräftan bäst kan stoppas och vad som händer om den skulle få fäste här, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Marmorkräftorna som hittades i Märstaån är inte smittade med kräftpest. - I nuläget talar inget för att de marmorkräftor som hittats är smittade med någon allvarlig sjukdom, säger Thorbjörn Hongslo, på SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala. Nu återstår tester med flodkräftor. Även om marmorkräftorna inte verkar sjuka kan de bära på sjukdomar som drabbar den inhemska flodkräftan.
Marmorkräftorna som hittades i Märstaån bär inte på viruset som orsakar sjukdomen White-Spot-Disease. Det visar den analys som gjorts av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. - Vi går nu vidare med fortsatt bakterieanalys samt fler virus- och parasitundersökningar, säger Anders Hellström, chef för fisksektionen på SVA. Resultatet presenterades i dag på ett samverkansmöte i Sigtuna.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, och Sigtuna kommun bjuder nu in landets kräftexperter till ett möte för att stoppa spridningen av marmorkräftan. Fyndet av den främmande, invasiva arten gjordes i Märstaån i november. - Det är viktigt att åtgärder sätts in snabbt, annars hotar den våra inhemska kräftor och den biologiska mångfalden, säger Sofia Brockmark, utredare på HaV.
Havs- och vattenmyndigheten arbetar på regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurserna.
Gullbergs Strandgata 15
404 39 Göteborg
Sweden