Havs- och vattenmyndigheten, HaV, presenterar ny officiell statistik om det svenska fritidsfisket som omfattar totalt cirka 1,4 miljoner personer. - Den typiske fritidsfiskaren i Sverige är en man på cirka 42 år som bor i inlandet i södra eller mellersta Sverige och som fångar främst gädda och abborre men även öring med någon slags handredskap, säger Gustav Blomqvist, utredare på HaV.
Högre temperatur och sötare vatten gör att förutsättningar för djur och växter förändras i våra hav. En ny rapport som Havs- och vattenmyndigheten, HaV, beställt visar att exempelvis blåmussla, tång och torsk i Östersjön kan påverkas hårt av klimatförändringar. - Stämmer klimatmodellerna så kommer viktiga arter att försvinna från stora områden i Östersjön, säger Jonas Pålsson, utredare på HaV.
EU:s fiskeministrar är nu överens om 2018 års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. För flera viktiga bestånd sattes kvoterna i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, MSY. - De största förändringarna jämfört med 2017 års kvoter rör bland annat kolja och torsk, säger Karin Linderholm, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Förhandlingarna mellan Norge och EU om fiske i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt för 2018 är nu klara. - Överenskommelsen innebär bland annat att 2018 års kvoter för sill, torsk, kolja, sej och vitling ökar jämfört med 2017, medan kvoterna för bland annat rödspätta minskar nästa år, säger Bart Adriaenssen, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Vid mötet i ministerrådet beslutade EU:s fiskeministrar om kvoter för fisket i Östersjön för 2018. De arter som omfattas är torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta. Beslutet innebär minskade kvoter för sex bestånd, bland annat östra beståndet av torsk. Däremot blir det ingen ändring för kvoten för västra beståndet av torsk och för kvoten för sill i centrala Östersjön och skarpsill en ökning.
Fiske fortsätter att engagera svenskar på fritiden. Det visar officiell statistik som tagits fram på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Cirka 1,6 miljoner svenskar säger att de fiskar varje år och andelen kvinnor ökar. - Till det ska räknas cirka en halv miljon barn och ungdomar som fiskar på fritiden och cirka 800 000 turister som fiskar varje år, säger Stig Thörnqvist.
Långa, sill och strömming är fiskbestånd som ökar i svenska vatten och som får omdömet ”god status” av forskarna. - Mer bekymmersamt ser det ut för hummer, samt gädda och gös längs kusterna, säger Johanna Mattila vid institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
EU:s fiskeministrar är överens om nästa års fiskekvoter i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön. - För flera viktiga bestånd sattes kvoterna i enlighet med målen för maximal hållbar avkastning, MSY. Det gäller exempelvis för havskräfta, kolja, sill och äkta tunga i Skagerrak och Kattegatt, säger Karin Linderholm på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Förhandlingarna mellan Norge och EU om fiskekvoter i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är nu klara. - Överenskommelsen innebär bland annat att 2017 års kvoter för rödspätta i Skagerrak, och kvoter för torsk och sej ökar jämfört med 2016, medan kvoterna för bland annat kolja och sill minskar nästa år, säger Malin Skog, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Den 7 mars stoppade Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fiske av sill och skarpsill för större fiskefartyg i Bottenhavet, de som fiskade på den så kallade kustkvoten. - Nu öppnar vi åter fisket av sill och skarpsill för större fiskefartyg i Bottenhavet. Vi kan göra det genom att införa en individuell fördelning av fiskemöjligheter för fartyg som är 15 meter eller längre, säger Marie Ingerup.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, stoppar från och med måndag den 7 mars fiske av sill och skarpsill för vissa fiskefartyg i Bottenhavet. De som berörs är trålfartyg som är 30 meter eller längre. - En stor del av den så kallade kustkvoten för skarpsill i Östersjön är redan uppfiskad, av 193 ton finns cirka 40 ton kvar. Vi försöker nu säkra ett fortsatt småskaligt fiske , säger Marie Ingerup.
För fem år sedan infördes möjligheten att överlåta fiskerättigheter i det pelagiska fisket, det vill säga fisket efter sill, skarpsill, makrill, blåvitling och tobis. I en ny rapport från Havs- och vattenmyndigheten, HaV, görs en första utvärdering av systemet. - Antalet fartyg har minskat och lönsamheten i detta fiske har generellt ökat, säger Qamer Chaudhry på HaV.
EU:s jordbruks- och fiskeministrar har nu beslutat om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Bland annat ökas kvoten för två av de tre sillbestånden medan kvoten för den västra torsken minskas jämfört med 2013. - På det stora hela är beståndsutvecklingen i Östersjön bra men för torsken i västra beståndet är beståndsutvecklingen sämre, säger Bengt Kåmark vid Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
10 juni stoppade Havs- och vattenmyndigheten, HaV, kustfiske efter sill och skarpsill i Östersjön med trål- och vadredskap. Den del av den svenska kvoten av sill och skarpsill i östra Östersjön, som avsätts för kustfiske bedömdes då vara nästan uppfiskad. - Vi bedömer nu att det är möjligt att öppna fisket igen, säger Marie Ingerup, utredare på tillståndsenheten på HaV.
Större delen av årets svenska kustkvot för sill i Östersjön är redan uppfiskad. Därför stänger Havs- och vattenmyndigheten, HaV, fiske efter sill med trål- och vadredskap från och med 10 juni i ett område som sträcker sig från Simrishamn i söder till Gävle i norr. - Däremot tillåts fortsatt garnfiske efter sill i området, säger Jarl Engquist, handläggare på HaV.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, ansvarar för tre av Sveriges 16 miljömål; ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, ”Ingen övergödning” och ”Levande sjöar och vattendrag”. - Vi når dem inte till 2020 med dagens beslutade och planerade styrmedel. Orosmoln är syrefria bottnar i Östersjön, sårskador på fisk i Hanöbukten och miljögifter, säger HaV:s Ulrika Siira i en intervju om de tre målen .
På måndag, 22 oktober, träffas EU:s jordbruks- och fiskeministrar i Luxemburg för att diskutera nästa års fiskekvoter för torsk, lax, sill, skarpsill och rödspätta i Östersjön. - EU-kommissionens förslag innebär inga drastiska förändringar jämfört med innevarande års kvoter, säger Johan Stål, utredare på Havs- och vattenmyndighetens internationella enhet.
Bestånden av torsk, strömming och skarpsill ökar i Östersjön. Det framgår av Internationella Havsforskningsrådet, ICES, biologiska råd för nästa års fiske i Östersjön. - Det ser ljust ut. Utvecklingen visar att med en bra förvaltning kan man få både bra bestånd och ett lönsamt fiske, säger Joakim Hjelm, chef för internationella enheten vid Havs- och vattenmyndigheten.
Arter som lever i Östersjön uppvisar stora lokala variationer. Det visar en genetisk inventering av bland annat sill, gädda och sik som lever i havet. – Det här är viktig kunskap för att vi ska kunna förvalta de olika bestånden i Östersjön på bästa sätt i framtiden, säger professor Kerstin Johannesson, som samordnat det internationella projektet.
Nu har listan för 2012 års svenska fiskekvoter i Östersjön kommit. Kvotsiffrorna är därmed med största sannolikhet färdiga. Listan visar att svenska fiskare bland annat får ta i land 34 327 laxar under nästa år – mindre än hälften jämfört med i år.
Havs- och vattenmyndigheten arbetar på regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurserna.
Gullbergs Strandgata 15
404 39 Göteborg
Sweden