ArtDatabanken har, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket, gjort en riskklassificering av drygt tusen främmande arter av växter, svampar och djur. Resultatet visar att hälften av dessa kan ge negativ påverkan på svensk natur, både på kort och på lång sikt. - Det är en vetenskaplig bedömning av vilken påverkan dessa kan på biologisk mångfald, säger Susanne Eriksson.
Från och med den 3 augusti gäller nya EU-regler för hantering av levande signalkräftor. Det innebär att det är helt förbjudet att sätta ut och odla signalkräftor. Sverige har 18 månader på sig att ta fram ett hanteringsprogram för signalkräftan och ta fram ytterligare åtgärder för att stoppa signalkräftans spridning nationellt.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, föreslår 33 åtgärder för att få en bättre havsmiljö i Östersjön och Nordsjön. Det handlar bland annat om att minska övergödning, miljöfarliga ämnen och främmande och invasiva arter samt öka skydd för fisk och skaldjur som påverkas negativt av fiske. - De flesta av dessa åtgärder ger effekt först på lång sikt, säger Marie Berghult, enhetschefpå HaV.
Svartmunnad smörbult klassas som en främmande, invasiv fiskart i svenska vatten. Det första exemplaret upptäcktes 2008 i Karlskrona skärgård och nu tycks arten spridas med rekordfart. - Vi har senaste året fått in rapporter om att den fångats på fler ställen och i betydligt större mängder än tidigare, bland annat i Göteborgsområdet, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Vandrarmussla har hittats i sjöarna Glan och Roxen utanför Norrköping. Arten växer snabbt och tätt med upp till 10 000 individer per kvadratmeter. - Musslan sitter fast på hårda underlag som sten, träkonstruktioner och på andra musselarter. Det är en för Sverige främmande art som hotar att slå ut inhemska arter av stormusslor, säger Jakob Bergengren på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
I dag inleds Ospar-mötet om havsmiljön i Nordostatlanten i Göteborg. En av de viktigaste frågorna handlar om hur främmande arter sprids med barlastvatten i last- och färjefartyg. - Den amerikanska kammaneten, kinesiska Ullhandskrabban och Vandrarmusslan är arter som kan ha spridits till svenska vatten med barlastvatten, säger Jan Schmidtbauer Crona på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
Hittills har tolv levande och en död marmorkräfta hittats i Märstaån. Nu har Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tagit fram en första plan för att kontrollera utbredningen av den invasiva arten. – De har också i uppdrag att se över hur marmorkräftan bäst kan stoppas och vad som händer om den skulle få fäste här, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.
För några veckor sedan hittades tre marmorkräftor i Märstaån, norr om Stockholm. Arten har tidigare inte funnits i svenska vatten. - Det är ett allvarligt hot mot våra inhemska kräftor och den biologiska mångfalden, säger Erland Lettevall, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, HaV. Allmänheten uppmanas att lämna in misstänkta fynd av kräftan till Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Havsfiskelaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Havs- och vattenmyndigheten går nu ut i en kampanj för att försöka stoppa den amerikanska hummern. - Vi betalar 500 kronor styck i belöning för humrar som laboratoriet får tillgång till och som misstänks vara amerikanska eller sjuka, säger Mats Ulmestrand på Havsfiskelaboratoriet.
Amerikansk hummer har dykt upp i svenska hav och riskerar att hota djurlivet. Havs- och vattenmyndigheten samarbetar med SLU för att ta reda på hur hotbilden ser ut. Inför premiären för hummerfisket på måndag utfäster SLU en belöning.
Havs- och vattenmyndigheten arbetar på regeringens uppdrag för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av sjöar, vattendrag, hav och fiskeresurserna.
Gullbergs Strandgata 15
404 39 Göteborg
Sweden