I dag släpps rockor och hajar ut i Lysekil

Fyra knaggrockor och fyra småfläckiga rödhajar kommer under tisdagen att släppas ut i Lysekil. Släppet, som är ett gemensamt projekt av Havets Hus och Världsnaturfonden WWF, görs för att stärka de vilda bestånden och öka kunskapen om arterna. Havets hus har i över 20 år satt ut hajar i Gullmarsfjorden.

– Det är så mycket mer än ett kul event. Detta är i grunden ett stort forsknings-projekt som har givit oss insyn i hur dessa arter lever, fungerar, och inte minst hur de bäst bevaras, säger Inger Näslund, havsexpert på Världsnaturfonden WWF.

2022 placerade forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) sändare på de 30-talet småfläckiga rödhajar som sattes ut under den sommaren och hösten. Signalerna har därefter samlas in av mottagare i Gullmarsfjorden och längs Bohuskusten.

– Tack vare sändarna har vi nu betydligt mer kunskap om hajarnas rörelser och vart de tar vägen efter att vi släpper ut dem. Det finns indikationer att så många som 80 procent lämnar utsläppsområdet och av dessa så kommer fler än hälften tillbaka. Fler hanar än honor verkar återvända, säger Martin Stjernstedt, marinbiolog på Havets Hus, och tillägger att av de som kunnat följas så är överlevnaden mycket god.

Den haj som har rapporterat längst sträcka har simmat 16 mil på fem månader och den som simmat längst från utsläppsplatsen har upptäckts 4 mil bort. Anledningen till de stora variationerna är att hajen som simmat 16 mil simmade fram och tillbaka.
– Med den här kunskapen kan vi på ett korrekt sätt argumentera för vikten av att skydda stora områden med bland annat utvidgade trålgränser. Om man inte vet hur de beter sig under vattnet, så blir all typ av försök till skydd godtyckligt och som en chansning, säger Martin Stjernstedt.

Dessa kunskaper kan bli livsnödvändiga för flera arter framöver. Förutom att ge kunskap om dess beteenden visar forskningen även att det går att stötta en hotad art genom att föda upp den för att sedan släppa ut.

– Detta är någonting som kan komma att bli livsnödvändigt framöver för många arter, till följd av överfiske och att allt fler livsmiljöer riskerar att försvinna, säger Inger Näslund.

Hajarna, liksom andra större rovfiskar i havet, har en viktig funktion i ekosystemen då de håller en jämvikt med mindre arter. Det är av stor vikt för den biologiska mångfalden och därmed av yttersta vikt att populationen av småfläckig rödhaj ökar.

De hajar som fötts upp på Havets Hus bidrar till att stärka det vilda beståndet, öka kunskapen om artens beteende genom att vi märker utsläppta hajar vilka tjänar som ambassadörer för hajarnas situation i världshaven och havets miljöstatus i allmänhet.

I år finns dykare från vetenskapscentret Universeum i Göteborg på plats för att släppa ut fiskarna på kallare djup. Tidigare har hajarna släppts ut genom snorkling vid denna tid på året, men med allt varmare ytvatten fungerar det bättre med dykare i dag.

För frågor, kontakta:

Inger Näslund, senior havsexpert WWF, 070-105 30 57, inger.naslund@wwf.se

Martin Stjernstedt, marinbiolog & pedagog, 079-0612295, martin.stjernstedt@havetshus.se

Maria Jämting, VD Havets Hus, 070-521 65 30, maria.jamting@havetshus.se
Troy Enekvist, pressekreterare, 076-06 850 006, troy.enekvist@wwf.se

Högupplösta bilder och filmer från släppet (uppdateras löpande under dagen): https://www.mynewsdesk.com/se/havets_hus_i_lysekil_ab/images

Resultat från utsättningar med sändarförsedda hajar:

År 2022 placerade forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) sändare på de 30-talet småfläckiga rödhajar som då sattes ut. Signalerna samlas sedan in av mottagare som placerats i Gullmarsfjorden och längs Bohuskusten. Tack vare sändarna har vi nu betydligt mer kunskap om hajarnas rörelser och vart de tar vägen efter att vi släpper ut dem. Det finns indikationer att så många som 80% som släpps ut lämnar utsläppsområdet och av dessa så kommer mer än hälften tillbaka. Fler hanar än honor verkar återvända. Av de som vi kunnat följa är överlevnaden mycket god.

Några av fynden var följande:

• Hajarna spenderade en månad i närområdet för att sedan simma ut eller in i Gullmarsfjorden.
• Den som simmade längts simmade 161 km på 5 månader. Sista mätningen görs 40 km bort, så denna simmade mycket inom mätområdet.
• En haj simmade till Smögen och där vände den och simmade tillbaka till utsläpps- platsen.
• Djupast simmande hajen hittills mättes till 101 meters djup.
• Vissa hajar simmade ifrån 100 meters djup, med en temperatur på 6 grader, till 20 meters djup, med en temperatur på 17 grader, på några få timmar.

Visa hajar vilade på 50 meter och jagade både på djupare och grundare vatten, medan andra levde största delen på 40 meters djup och simmar ibland ner till 100 meters djup

Fakta: Småfläckig rödhaj (Scyliorhinus canicula):

Småfläckig rödhaj är en fridlyst och ovanlig fisk. Beståndet är stabilt och klassas som livskraftig. Det är dock förbjudet att fånga och landa småfläckig rödhaj, liksom alla andra hajar och rockor i svenska vatten förutom pigghaj. Dock är kunskapen kring deras beteende, vandringar och egentliga antal begränsad och det finns ett behov av att veta mer om arten för att bland annat bättre bedöma dess bevarandestatus.

Fakta: knaggrocka (Raja clavata)

Enligt SLU Artdatabankens bedömning 2020 klassas knaggrockan som Nära hotad (NT). Detta innebär en förbättring från tidigare år. Den största anledningen till att knaggrockan är rödlistad är troligen bottentrålfisket. Storleken gör att den lätt fastnar i trålen och de verkar tyvärr inte klara sig så bra om de släpps tillbaka igen efter att ha bifångats i trålen. Förutom trålfisket kan förändrade livsmiljöer eller brist på föda vara tänkbara orsaker till att den minskat i antal. Knaggrockan har svårt att återhämta sig då det tar lång tid innan den blir könsmogen och förökningstakten är väldigt låg. En mer restriktiv bottentrålning och fler skyddade havsområden såsom i Kosterområdet kan ha bidragit till den försiktigt positiva utvecklingen för den vilda populationen av knaggrocka i svenska vatten.

Globalt sett är situationen för hajar och rockor ännu mer prekär. Över 75 procent av hajarterna och cirka 5 av 7 rockafamiljer är hotade globalt. Orsakerna är framför allt det hårda och okontrollerade fisket efter haj och rockor samt deras fenor, och att de fastnar som bifångst. Men det beror också på deras långsamma livscykel med få ungar, vilket gör att broskfiskar är extremt känsliga för överfiske och andra störningar såsom klimatförändringar. Havens ekosystem behöver dessa stora fiskar då de är topprovdjur i näringskedjan.

Om Havets Hus och bevarandeprojekten:
Havets Hus arbetar aktivt för att öka kunskapen om haven, havens arter och hur vi människor kan agera mer hållbart i vår vardag för att stötta miljön och haven. Sedan 2003 föder Havets Hus upp och släpper ut märkta småfläckiga rödhajar. 2016 föddes den första knaggrockan på Havets Hus och 2021 skedde den första utsättningen. Bevarandeprojekten ska stärka det lokala beståndet, öka kunskapen om arterna och informera om broskfiskarnas utsatta situation i världen. Arbetet sker sedan 2015 i samarbete med Världsnaturfonden WWF. Över 60% av vattenvolymen inne i akvariet bebos av arter som Havets Hus sätter ut.