90-talisterna – så ser de på sig själva, framtiden och jobbet

90-talisterna – så ser de på sig själva, framtiden och jobbet

Ansvarsfulla och mogna gamers och miljövänner. Så kan västsvenska 90-talisters självbild beskrivas. I framtiden vill de helst arbeta i näringslivet och många drömmer om att bli chef. Samtidigt efterlyser den unga generationen bättre kontakt med yrkeslivet redan nu. Det visar en kartläggning av västsvenska 15-24-åringar som Handelskammaren har låtit Ungdomsbarometern göra.

Västsvenska företag ser ett stort behov av att rekrytera unga under de närmaste åren. Samtidigt ligger ungdomsarbetslösheten på höga nivåer och den så kallade matchningen på arbetsmarknaden är svårare än tidigare. Mot den bakgrunden har Handelskammaren låtit kartlägga den generation som står på tröskeln till arbetslivet, och hur de ser på sig själva och sin framtid. 3634 västsvenskar i åldrarna 15-24 år ingår i undersökningen.

Så ser västsvenska 90-talister på sig själva
Resultaten visar att 90-talisterna, som ibland beskylls för att vara självupptagna, ser på sig själva som omtänksamma och ansvarstagande. De vill uppfattas som mogna. I en globaliserad värld har unga en stor mängd subkulturer att identifiera sig med. Gamer och miljövän är de två subkulturer som flest västsvenska unga identifierar sig med.

Så väljer västsvenska 90-talister utbildningsväg
Västsvenska unga visar en medvetenhet om att arbetsmarknaden efterfrågar välutbildad personal. De väljer utbildning med fokus på att nå sitt drömjobb. Göteborg är hetaste studieorten. Högskolan i Borås, Högskolan Väst i Trollhättan och Högskolan i Skövde placerar sig också på tio-i-topplistan över intressanta lärosäten. Men den listan ser annorlunda ut när de högpresterande eleverna detaljstuderas. Göteborgs universitet och Chalmers finns med på deras tio-i-topplista. Övriga västsvenska högskolor konkurreras ut av bland andra Kungliga Tekniska Högskolan och universiteten i Uppsala och Lund.

Här vill västsvenska 90-talister jobba i framtiden
Intresse, social gemenskap på jobbet, bra balans mellan jobb och arbete och ett bra ledarskap är viktiga faktorer när 90-talisterna får rangordna faktorer de anser vara viktiga för att en arbetsplats ska vara intressant.

Att arbeta i näringslivet lockar västsvenska unga mer än att arbeta inom offentlig sektor. Stora eller medelstora företag har den största dragningskraften, 43 procent av ungdomarna drömmer om att jobba i ett sådant bolag. Kommunala jobb lockar bara 10 procent av ungdomarna.

Intresserade av chefskap men efterlyser närmare kontakt med arbetslivet
Västsvenska unga är intresserade av chefskap. 55 procent anger att de kan tänka sig att jobba som chef. Ledarskap för en mindre grupp nära kollegor anses mest intressant. På listan över drömyrken finns också ingenjör, psykolog, jurist och designer. Lärare däremot lockar färre.

Samtidigt signalerar västsvenska ungdomar att de behöver bättre kunskap om arbetsmarknaden. Två av fem uppger att de vill veta, men att de trots sina ambitioner inte känner till vilka utbildningar som väntas leda till arbeten där efterfrågan på kompetens blir stor i framtiden.

- För att attrahera morgondagens medarbetare behöver vi som redan är etablerade fundera över hur våra organisationer tar emot unga medarbetare. Det kan vara nödvändigt att göra vissa förändringar för att förbli en attraktiv arbetsgivare även i framtiden. Samtidigt måste vi också våga utmana de unga i deras attityder till arbete, fritid och familj, säger Johan Trouvé, vd för Västsvenska Handelskammaren.

För ytterligare information, kontakta:

Anna Werner, kommunikatör, 0706-86 56 96

Om studien
Ungdomskollen är en unik studie av västsvenska ungdomars attityder till jobb, utbildning och framtid. Rapporten bygger på ett samarbete mellan Västsvenska Handelskammaren och Ungdomsbarometern AB.

Respondenter: 3634 västsvenska ungdomar i åldrarna 15-24 år.

Rapporten baseras på den nationella attityd- och livsstilsundersökningen Ungdomsbarometern 2014/15, vilket är en onlineenkät som besvarats av över 20 000 svenska 15-24-åringar under perioden 18 september – 20 oktober 2014. I några fall redovisas även data från Ungdomsbarometern 2013/14. I rapporten har vi kategoriserat de västsvenska kommunerna utifrån Statistiska Central Byråns indelningar.