Både bra och dåligt med distansutbildning under coronapandemin

Hur har elevernas rätt till utbildning, hälsa och utveckling påverkats under coronapandemin? Barnkonsekvensanalysen som Halmstads kommun genomfört med stöd av Sveriges kommuner och Regioner (SKR) visar på både positiva och negativa konsekvenser.

Gymnasieeleverna i Halmstads kommun har under en stor del av vårterminen 2020 genomfört sin utbildning på distans till följd av coronapandemin. För att få kunskap om på vilket sätt elevernas rättigheter har tillgodosetts har utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen i Halmstads kommun upprättat en barnkonsekvensanalys.

– I utredningen har vi tagit hänsyn till elevernas åsikter och tankar med distansundervisning och hur det har påverkat deras inlärning, välmående och framtidstro. Vi har också tagit med skolledningens och skolpersonalens upplevelser kring övergången till distansundervisning, säger Ewa Kristensson, förvaltningschef på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen.

Positiva och negativa konsekvenser

Enkätresultaten visar att 16% av eleverna uppger att de utifrån studieresultaten tycker att det var bättre med distansundervisning. Analysen visar att det finns flera olika förklaringar till denna uppfattning. Elever som inte vill eller har förmåga att ta utrymme i klassrummen har fått möjlighet att kommunicera via digitala verktyg på ett sätt som tilltalar dem. Vissa elever med funktionsvariationer har fått nya möjligheter då de tack vare digitaliseringen upplever att deras funktionshinder inte syns på samma sätt och därigenom inte upplevs som lika hämmande.

Majoriteten av eleverna, 86%, tycker att de digitala verktygen har fungerat väl. Den utmaning som coronapandemin medförde visade att organisationen hade byggt upp en välfungerande digital plattform och att man var kompetensmässigt redo för att utföra utbildningsuppdraget på distans. Lärandet i tid och rum har blivit synliggjort, det har lett till insikten om att det kan ske var som helst och när som helst på dygnet och inte bara i klassrummet. Digitaliseringen har öppnat möjligheter för vidare utveckling av lärmiljöer.

Majoriteten av eleverna uppger att distansundervisning är sämre än undervisning i skolmiljö och att de har upplevt negativa konsekvenser av digitaliseringen. Det digitala rummet har begränsningar avseende interaktion och kommunikation. Avsaknaden av ögonkontakt med alla samt bristen på kroppsspråk hämmar det sociala samspelet. De negativa konsekvenserna förstärktes även genom att det saknades regler och rutiner för den digitala kommunikationen.

Många lärare hade inte tillräcklig kunskap för att genomföra digital undervisning och schemat har inte varit anpassat för digital undervisning vilket innebär att utbildningen inte har varit likvärdig. En del elever klarade inte av egenansvaret och den ökade arbetsbördan. Till följd av brist på fysisk kontakt och aspekter som kroppsspråk och ögonkontakt har risk för fusk ökat och lärarna har i sin kunskapsbedömning haft svårt att tillgodose underlag utöver det teoretiska som lämnas in. Samtidigt ökade elevernas oro för sina betyg. Denna svårighet och oro blev särskilt framträdande i utbildningar med praktiska moment

Elevernas och personalens bild av vad som fungerat bra och dåligt speglas av likvärdiga faktorer så som studiero, kunskap i digitala verktyg, egen planering och social interaktion. Bilden av hur rättigheter och svårigheter under coronapandemin har sett ut skiljer sig inte av vikt när elevernas bild jämförs med personalens. Det som inte har fungerat och som både elever och lärare uppger att de har saknat är den sociala interaktionen. Både elever och lärare lyfter en insikt om betydelsen av det fysiska mötet i skolan. Skolans funktion som en social mötesplats och en plats för både lärande och att utvecklas som människa har saknats av många.

Inspirationskälla för övriga kommuner

Utifrån utredningens bedömning om hur elevernas rättigheter kan tillgodoses har förvaltningschef Ewa Kristensson beslutat att genomföra olika åtgärder och man arbetar just nu på att återkoppla resultatet till elever, skolpersonal och politiker. Halmstads kommuns barnkonsekvensanalys kopplat till covid-19 används redan som nationellt exempel via SKR.

– Vi hoppas att det här kan användas som inspirationskälla till andra kommuner för att de ska kunna göra en egen barnkonsekvensanalys utifrån sina förhållanden, säger Ewa Kristensson.

Hela barnkonsekvensanalysen finns att ta del av på SKRs webbplats

För ytterligare information, kontakta:
Ewa Kristensson, förvaltningschef, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen
0766- 95 89 70ewa.kristensson@halmstad.se