Våtrumsproffs vinner i längden

–Nu börjar privatkunderna på allvar att få upp ögonen för GVK-auktoriserade golvföretag, säger Jan-Eric Allberg, en av grundarna till GVK AB Svensk Våtrumskontroll. Han menar att alla TV-program om byggfusk är en anledning till det ökade intresset att anlita våtrumsproffs. En annan orsak är villkorsändringar hos försäkringsbolagen. En enskild villaägare som drabbas av vattenskada i bad- eller duschrummet är ofta inte alls skyddad i den omfattning man tror! Dessutom blir våtrumsarbetet dokumenterat när man anlitar ett GVK-företag. Det kan bli betydelsefullt vid en framtida försäljning.    

I dagsläget finns 630 GVK-anslutna företag. Systemet bygger på att företagen lämnar in en våtrumsanmälan för varje våtrumsjobb. Bland de utförda jobben gör sedan GVKs 20 länskontrollanter slumpmässiga stickprovskontroller. Uppföljningen är en trygghet för beställaren, samtidigt som användbar kunskap om material och tekniker återförs till branschen. GVK satsar omkring 1 miljon per år på stickprovkontroller i våtrum.

GVK AB Svensk Våtrumskontroll startade 1988. Grundidén då var densamma som idag. Genom information, utbildning och ständiga förbättringar i teknik, material och utförande vill man minska skadorna i våtrum. Och det verkar som om man lyckats. I en artikel refererar DN till Vattenskadeundersökningen 2011. Från att ha stått för den överlägset största delen av vattenskadorna i svenska hem ”har nu skärpta regler för våtrum lett till att skadeandelen för våtrum på tio år har sjunkit från 40 till 30 procent.”*

De senaste fyra fem åren har GVK-auktorisation blivit ett krav från proffsbeställarnas sida. Även privatkunder blir mer och mer benägna att anlita våtrumsproffs.
-De 200 företag som anslutit sig på senaste tiden har nog känt sig mer eller mindre tvingade, menar Jan-Eric. För att få jobb idag måste man vara auktoriserad.

-Om jag får önska något så är det att öka förståelsen i beställarledet för att tätskiktsjobbet måste få ta sin tid. Golvföretagen har den teknik och de produkter som behövs, men ofta ett alldeles för pressat tidsschema vid nyproduktion, avslutar Jan-Eric Allberg. Den som lägger in lite mer utförandetid sparar mycket pengar och bekymmer i framtiden.

*Dagens Nyheter 29 maj 2012; ”Vattenskadorna kostar miljarder”