Ny analys: Flera orsaker till högre tillväxt i Stockholm än Köpenhamn

I 20 år har Stockholmsregionen haft nästan dubbelt så hög tillväxt som Köpenhamnsregionen. Tillväxtgapet beror bland annat på att Stockholm haft högre produktivitet inom till exempel IT och telekom, högre sysselsättningstillväxt, och en högre befolkningstillväxt, samt på nedgången i danska bostadspriser. Detta framgår i en ny ekonomisk tillväxtanalys som Öresundskomiteen publicerar idag.

Under perioden 1993 till 2013 var tillväxten, mätt som BRP (bruttoregionalprodukt) i snitt 2.2 procent per år i Region Hovedstaden, och 3.5 procent i Stockholms län. Det är en signifikant skillnad, mot bakgrund av tillväxtutvecklingen i Europas huvudstadsregioner. Skillnaden beror framför allt på att den danska huvudstadsregionen haft en svagare tillväxt i såväl produktivitet, sysselsättning och befolkningsutveckling än sin svenska motsvarighet. De är några av de slutsatser som dras i den ekonomiska studien "KPH - STHLM. En analys av tillväxtskillnaderna mellan Stockholms- och Köpenhamnsregionerna, 1993-2013", som Öresundskomiteen publicerar idag.

Skillnaderna i tillväxttakt beror huvudsakligen på flera olika faktorer. Stockholm har haft en högre produktivitetstillväxt än Köpenhamnsregionen, vilket beror på:

- Stockholmsregionen har gynnats av en stark position inom den högproduktiva IT- och telekomrelaterade varuproduktionen.

- Investeringarna i immateriella tillgångar, som FoU, patent, mjukvara och varumärken, har varit högre i Stockholms län än i Region Hovedstaden.

- Utvecklingen mot ökad storskalighet och internationalisering inom detaljhandeln har gått snabbare i Stockholms län än i Region Hovedstaden.

Region Hovedstaden har haft lägre befolkningstillväxt än Stockholm, vilket inneburit svagare utveckling av sysselsättningen. Detta beror på:

- Lägre barnafödande i Region Hovedstaden.

- Lägre inflöde av arbetskraft från utlandet.

Skillnaderna i ekonomisk tillväxt mellan den danska och svenska huvudstadsregionen har också förstärkts under åren efter den globala finanskrisens utbrott, vilket bland annat beror på utvecklingen på bostadsmarknaden:

- Medan Region Hovedstaden drabbades av ett kraftigt boprisfall så har priserna fortsatt att stiga till mycket höga nivåer i Stockholms län.

I rapporten lyfts det fram ett brett batteri av åtgärder som skulle kunna bidra till att sluta tillväxtgapet gentemot Stockholm, bland annat:

- Omreglera ramverket för detaljhandelsetableringar i Hovedstadsområdet;

- Stärk produktiviteten genom ökad IT-användning

- Bygg ut transportinfrastrukturen

- Förbättra kopplingen mellan forskning, näringsliv och offentliga aktörer (så kallat triple helix-samarbete), inte minst över Öresund

- Öka integrationen över Öresund, bland annat genom att eliminera gränshinder

- På kort sikt behövs bättre och billigare transporter i Öresundsregionen. Kapaciteten behöver stärkas, punktligheten bli bättre, och biljettpriserna på Öresundstågen behöver sänkas. På längre sikt behöver infrastrukturen förstärkas med både en fast HH-förbindelse och en Öresundsmetro mellan Malmö och Köpenhamn, säger Finn Lauritzen.

- En annan viktig framtidsutmaning är att öka inflödet av arbetskraft till regionen och en del av lösningen finns på andra sidan Öresund. Det finns en mycket stor tillväxtpotential i att få den unga och snabbt växande befolkningen i Skåne att i större utsträckning pendla till arbete i Köpenhamn, säger Öresundskomiteens direktör Finn Lauritzen.

Ladda ner analysen:

Analysen KPH - STHLM. En analys av tillväxtskillnaderna mellan Stockholms- och Köpenhamnsregionerna, 1993 - 2013." kan laddas ner från Öresundskomiteens hemsida:

Om författaren Tore Englén:

Analysens har tagits fram av Tore Englén, Öresundskomiteens senioranalytiker. Han har en bakgrund som analytiker i Sveriges riksdag, på Tillväxtverket och på Nutek.

Om serien Öresundsperspektiv:

Öresundsperspektiv är Öresundskomiteens serie av rapporter, analyser om PM. Öresundsperspektiv syftar till att ge ett fördjupande perspektiv på en aktuell Öresundsregional fråga.