Pressmeddelande -
TAP-seminarium på Göteborgs Konsthall ons 19 nov
TAP är en tvärvetenskaplig sammanslutning bestående av fyra forskare vars inriktning nu kretsar kring frågor om posthumanism och humanioras identitet. Seminariet kommer utifrån bl.a. Donna J Haraways idéer i boken »Apor, cyborger och kvinnor», ta upp frågor om kopior, original, efterapningar, och konstens och människans identitet.
TAP står för »Tes-Antites-Protes: posthumanistiska perspektiv på språkets teknologier» och var från början en seminarieserie, men är nu främst en tvärvetenskaplig sammanslutning bestående av de fyra forskarna Jonas Ingvarsson; lektor i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet, Mikaela Lundahl; forskare i idéhistoria och föreståndare för Museion vid Göteborgs universitet, Staffan Larsson; docent i allmän språkvetenskap vid Göteborgs universitet, och Jakob Wenzer; doktor i etnologi och forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap.
TID & PLATSGöteborgs KonsthallOnsdag 19 november, kl18:00
FÖRELÄSARE
Jonas Ingvarsson är lektor i litteraturvetenskap, Karlstads universitet. Han disputerade 2003 med avhandlingen En besynnerlig gemenskap: teknologins gestalter i svensk prosa 1965-70, en undersökning av cybernetik och människobilder 1960-talets litteratur. Han har därefter sysselsatt sig TAP-seminariet samt forskat vidare om cybernetik och kultur i olika historiska sammanhang. Detta arbete kommer att redovisas i en kommande bok med den preliminära titeln »Mungon och den glada vetenskapen: mot en kulturcybernetik«. Ingvarsson är aktuell med en essä om Maria Gripes roman Tordyveln flyger i skymningen i senaste numret av Tidskrift för Litteraturvetenskap.
Mikela Lundahl är forskare i idéhistoria och föreståndare för Museion, Göteborgs universitet. Hennes avhandling, Vad är en Neger? Negritude, essens, strategi handlar om huruvida en identitetspolitik nödvändigtvis måste förstås i essentialistiska termer, med exemplet negritude i centrum. Hon intresserar sig för historieskrivandets praktik och hur makt och motstånd tar sig i uttryck i och genom historia, detta tema utvecklar hon i boken Kanon ifrågasatt (2009) tillsammans med andra idéhistoriker. Hon har även skrivit en kortare i essä på temat historiografi i utställningens katalog.
Staffan Larsson är docent i allmän språkvetenskap, Göteborgs universitet. Hans forskning fokuserar för närvarande på hur språklig betydelse uppstår och förändras i dialogisk interaktion. En teoretisk konsekvens av att applicera detta synsätt på språkteknologin är idén om cyberkreoler, hybridiska människa-maskinspråk som uppstår i interaktion mellan människa och maskin. Detta begrepp beskrivs i tidskriften Gläntas Framtidsencyklopedi och i ett kapitel i den kommande antologin Tekniken bakom språket (Norstedts).
Jakob Wenzer är doktor i etnologi och forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap. I doktorsavhandlingen Resonanser. En neomaterialistisk analys av independentscenen i Göteborg från 2007 analyseras den Göteborgska musikscenen som ett självorganiserande system. Detta lyfter också in den mänskliga kreativiteten i en teknologisk ekologi där musiken blir ett uttryck för de skapande förmågor som möjliggörs då människan som kulturell och biologisk varelse förs samman med vissa teknologiska förutsättningar. Jakob Wenzer är intresserad av estetiska ekonomier, transdisciplinaritet och teoriutveckling med fokus på materialitet och självorganisering.
OM BOKEN
Boken Apor, Cyborger och Kvinnor - Att återupfinna naturen gavs nyligen ut i svenska översättning av Måns Winberg av bokförlaget Symposium.
På Symposiums hemsida kan man läsa om boken:
"Föreställningen att vi inte upptäcker naturen utan konstruerar den, att sanningen inte är något vi finner utan något vi skapar, har blivit en viktig grundförutsättning inom den vetenskapshistoriska forskningen. I Apor, cyborger och kvinnor är Donna Haraway på jakt efter vetenskapens genusrötter i kulturen. Hennes texter om forskning på apor tillhör förmodligen det mest intressanta som skrivits inom området. Haraway analyserar också olika berättelser om uppkomsten av naturen, levande organismer och cyborger (system som består både av organiska och teknologiska komponenter). Hon gör även en kritisk granskning av immunsystemet och visar hur djupt våra kulturella föreställningar tränger in i och påverkar förment värdeneutral medicinsk forskning.
Apor, cyborger och kvinnor är en klassiker skriven av en av cyberpunk-författarnas största influenser. I flera av bokens essäer utforskar och utvecklar Haraway den existerande feministiska forskningens omstridda referensramar. Boken innehåller också författarens berömda cyborgmanifest.
Donna Haraway är född 1944 och verksam som vetenskapshistoriker vid University of California, Santa Cruz."
TAP står för »Tes-Antites-Protes: posthumanistiska perspektiv på språkets teknologier» och var från början en seminarieserie, men är nu främst en tvärvetenskaplig sammanslutning bestående av de fyra forskarna Jonas Ingvarsson; lektor i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet, Mikaela Lundahl; forskare i idéhistoria och föreståndare för Museion vid Göteborgs universitet, Staffan Larsson; docent i allmän språkvetenskap vid Göteborgs universitet, och Jakob Wenzer; doktor i etnologi och forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap.
TID & PLATSGöteborgs KonsthallOnsdag 19 november, kl18:00
FÖRELÄSARE
Jonas Ingvarsson är lektor i litteraturvetenskap, Karlstads universitet. Han disputerade 2003 med avhandlingen En besynnerlig gemenskap: teknologins gestalter i svensk prosa 1965-70, en undersökning av cybernetik och människobilder 1960-talets litteratur. Han har därefter sysselsatt sig TAP-seminariet samt forskat vidare om cybernetik och kultur i olika historiska sammanhang. Detta arbete kommer att redovisas i en kommande bok med den preliminära titeln »Mungon och den glada vetenskapen: mot en kulturcybernetik«. Ingvarsson är aktuell med en essä om Maria Gripes roman Tordyveln flyger i skymningen i senaste numret av Tidskrift för Litteraturvetenskap.
Mikela Lundahl är forskare i idéhistoria och föreståndare för Museion, Göteborgs universitet. Hennes avhandling, Vad är en Neger? Negritude, essens, strategi handlar om huruvida en identitetspolitik nödvändigtvis måste förstås i essentialistiska termer, med exemplet negritude i centrum. Hon intresserar sig för historieskrivandets praktik och hur makt och motstånd tar sig i uttryck i och genom historia, detta tema utvecklar hon i boken Kanon ifrågasatt (2009) tillsammans med andra idéhistoriker. Hon har även skrivit en kortare i essä på temat historiografi i utställningens katalog.
Staffan Larsson är docent i allmän språkvetenskap, Göteborgs universitet. Hans forskning fokuserar för närvarande på hur språklig betydelse uppstår och förändras i dialogisk interaktion. En teoretisk konsekvens av att applicera detta synsätt på språkteknologin är idén om cyberkreoler, hybridiska människa-maskinspråk som uppstår i interaktion mellan människa och maskin. Detta begrepp beskrivs i tidskriften Gläntas Framtidsencyklopedi och i ett kapitel i den kommande antologin Tekniken bakom språket (Norstedts).
Jakob Wenzer är doktor i etnologi och forskare vid Centrum för konsumtionsvetenskap. I doktorsavhandlingen Resonanser. En neomaterialistisk analys av independentscenen i Göteborg från 2007 analyseras den Göteborgska musikscenen som ett självorganiserande system. Detta lyfter också in den mänskliga kreativiteten i en teknologisk ekologi där musiken blir ett uttryck för de skapande förmågor som möjliggörs då människan som kulturell och biologisk varelse förs samman med vissa teknologiska förutsättningar. Jakob Wenzer är intresserad av estetiska ekonomier, transdisciplinaritet och teoriutveckling med fokus på materialitet och självorganisering.
OM BOKEN
Boken Apor, Cyborger och Kvinnor - Att återupfinna naturen gavs nyligen ut i svenska översättning av Måns Winberg av bokförlaget Symposium.
På Symposiums hemsida kan man läsa om boken:
"Föreställningen att vi inte upptäcker naturen utan konstruerar den, att sanningen inte är något vi finner utan något vi skapar, har blivit en viktig grundförutsättning inom den vetenskapshistoriska forskningen. I Apor, cyborger och kvinnor är Donna Haraway på jakt efter vetenskapens genusrötter i kulturen. Hennes texter om forskning på apor tillhör förmodligen det mest intressanta som skrivits inom området. Haraway analyserar också olika berättelser om uppkomsten av naturen, levande organismer och cyborger (system som består både av organiska och teknologiska komponenter). Hon gör även en kritisk granskning av immunsystemet och visar hur djupt våra kulturella föreställningar tränger in i och påverkar förment värdeneutral medicinsk forskning.
Apor, cyborger och kvinnor är en klassiker skriven av en av cyberpunk-författarnas största influenser. I flera av bokens essäer utforskar och utvecklar Haraway den existerande feministiska forskningens omstridda referensramar. Boken innehåller också författarens berömda cyborgmanifest.
Donna Haraway är född 1944 och verksam som vetenskapshistoriker vid University of California, Santa Cruz."
