Stadsmuseet pekar ut 91 kulturhistoriskt intressanta skolor i Göteborg

Skolbyggnader väcker känslor och minnen till liv hos de allra flesta, men husens kulturhistoriska värde har hittills varit höljt i dunkel. Nu släpps en ny rapport från museets kulturmiljöenhet, som inventerat över nittio grund- och gymnasieskolor i staden.
– Förhoppningen är att den ska fungera som ett aktivt kunskapsunderlag i framtida hantering och ombyggnation av skolorna, säger bebyggelseantikvarie Kristian Jonsson.

I rapporten Kunskapsbyggen – kulturhistorisk inventering av Göteborgs skolhus från åren 1950-2000 ges en bakgrund och överblick kring vilka kulturhistoriska värden skolorna har som byggnader – och hur utvecklingen kan kopplas till historiska skeden i samhället. En överblick som hittills saknats. Kulturmiljöenheten tog därför initiativ till projektet, sökte och fick bidrag från Länsstyrelsen – och startade det omfattande inventeringsprojektet.

– Det har rivits och skett väldigt mycket förändringar i de moderna skolorna från efterkrigstiden och framåt, därför ville vi titta närmare på skolhusen från den här perioden. Skolorna säger väldigt mycket om sin tids arkitektur- och samhällsideal, säger Kristian Jonsson, som tillsammans med kollegan Maja Lindman har inventerat stadens skolor.

Bamba och "folkhemskatedraler"
1950-talets Göteborg var en expansiv period, då stadsdelar som Guldheden och Kortedala byggdes ut. De nya stadsdelarna utformades som grannskapsenheter med boende kring mindre lokala centrum med närhet till samhällsservice och skola. Ett nytt inslag i många skolor var matbespisning, eller "bamba" som garanterade barnen mat i skolan. 

Decenniets skolbyggnader präglades också av av så kallade ”folkhemskatedraler” i form av klassiskt präglade två-trevåningshus i tegel, en fortsättning på 1930- och 40-talets mer funktionalistiska skolor.

Från katedraler till paviljongskolor och lekfulla specialprofilerade hus
När grundskolan blev verklighet på 1960-talet övergavs 50-talets påkostade folkskolor. Det nya decenniet blev paviljongskolornas gyllene era, bestående av låga separata längor med olika funktioner. Exteriöra utsmyckningar blev färre.

– Det är spännande att se vilken tydlig förändring som slog igenom i kulturmiljön när grundskolan kom på 60-talet. Från att skolorna hade haft en typ av grundform under lång tid kom det något nytt och annorlunda, säger Kristian Jonsson.

Under 1970-talet byggdes skolorna gärna som delar av större centrumanläggningar med simhall och fritidsgårdar som närmsta granne. Skolgårdarna rustades upp och bjöd på fler aktiviteter, som pingis. Under 1990-talet utvecklades tankar om valfrihet och profilering, vilket satt sina spår i utformningen, inte minst i form av lekfulla fasader och detaljer.

– Göteborg är fullt av spännande och häftiga skolor, med stor spridning i arkitektur, säger Kristian Jonsson.

För den som vill läsa mer om kulturmiljön i Göteborgs grund- och gymnasieskolor finns rapporten att läsa här.
För fler highlights ur rapporten klicka här!

LISTAN: FEM KULTURHISTORISKT INTRESSANTA SKOLOR I GÖTEBORG
(För fler detalj- och pressbilder från skolhusen, se längst ned på sidan)

1: Kärralundsskolan i Torp, invigd 1951
Ett mycket påkostat och välbevarat exempel på 1950-talets monumentala byggande av ”folkhemskatedraler”. Skolan har också flera säregna drag som den rundade aulan och ett murat konstverk i relief.

2: Assaredsskolan i Kortedala, byggd 1964-65
En av Göteborgs ytterst få bevarade paviljongskolor från 1960-talet där varje liten byggnad har en särskild funktion. Fasader med långsidor i panel och gavlar i tegel är ett tidstypiskt drag.

3: Ryaskolan i Biskopsgården, byggd 1962-64
Ett tydligt exempel på 1960-talets mer modernistiskt präglade stora skolor i rött tegel. Ryaskolan är viktig som samplanerad del av Södra Biskopsgården som helhet, och gavs en framträdande placering på en höjd i stadsdelen.

4: Römosseskolan i Gårdsten, invigd 1971
Denna typ av skola byggdes på flera ställen i Angered och övriga Göteborg i början på 1970-talet. Römosseskolan är mycket välbevarad sedan dess, även på detaljnivå. Skolan har bland annat tidstypiska dörrpartier med handtag i trä och mässing samt en taktäckt gång.

5: Nya Varvets skola i Nya Varvet, byggd 1993
Är en märkesbyggnad över 1990-talets mer lekfulla skolor i Göteborg, med tydliga anspelningar på sekelskiftet 1900. Den ursprungliga gestaltningen var påkostad och visar på den nysatsning som gjordes på skolor i början av 1990-talet. Skolan har bland annat handtag formade som olika djurhuvuden.

BUBBLARE:

Mossebergsskolan i Guldheden, uppförd 1953
Ett av få exempel i Göteborg på 1950-talets småskolor, som präglas av en intim småskalighet, ett skyddat lugn och
en omsorg i arkitektur, material och placering. Flera interiörer är bevarade i originalskick, såsom gymnastiksalen. Skolans läge i södra Guldheden, som är det område i Göteborg som bäst speglar 1950-talets stadsplane- och arkitekturideal, gör den även till en värdefull del av en gestaltad helhet.

FAKTA: rapporten
I rapporten Kunskapsbyggen – kulturhistorisk inventering av Göteborgs skolhus från åren 1950-2000 inventeras 91 skolor från en femtioårsperiod. Författare är Kristian Jonsson och Maja Lindman från Stadsmuseets Kulturmiljöenhet. Rapporten innehåller också en intervju- och dialogdel med elever och lärare på fyra utvalda skolor, i syfte att fånga upp upplevelser och erfarenheter av den fysiska skolmiljön. Denna del av projektet har Lars Jonsson och Vanja Larberg på Göteborgs Stads kulturstrategiska enhet ansvarat för, vilken fått finansiellt stöd från Kulturrådets Skapande skola, fördelat via Göteborgs stads grundskoleförvaltning.

Här kan du ta del av rapporten i sin helhet.

Kristian Jonsson pratar även mer om skolor i Stadsmuseets podcast En kvart om Göteborg. Lyssna här:

KONTAKTPERSON
Vill du göra en intervju eller har frågor om projektet, kontakta:
Kristian Jonsson, bebyggelseantikvarie
Tel: 076-115 90 53, e-post: kristian.2.jonsson@kultur.goteborg.se