Tidig arbetsmarknadsträning avgörande för integration av nyanlända i Tyskland

Tidiga arbetsmarknadsinsatser, språkkrav för uppehållstillstånd och fler insatser från civilsamhället och arbetsmarknadens parter. Det är några av lärdomarna Sverige kan dra av den tyska integrationspolitiken, skriver forskaren Patrick Joyce vid Ratio i en ny rapport som ges ut tillsammans med tankesmedjan Fores. 

Under den senaste flyktingvågen 2015 – 2016 sökte 2,7 miljoner personer skydd i Europa. Drygt hälften av dem – 1,4 miljoner – valde att söka asyl i Tyskland eller Sverige. De båda länderna har dock valt olika tillvägagångssätt för att integrera nyanlända. I en ny rapport har Ratioforskaren Patrick Joyce jämfört Tysklands och Sveriges insatser för att integrera nyanlända på arbetsmarknaden i respektive land.

I rapporten konstaterar han att det i Tyskland i genomsnitt cirka fem år innan hälften av flyktingarna arbetar och att de efter femton år har lika hög sysselsättning som inrikes födda. I Sverige tar det sju till åtta år innan hälften av flyktingarna arbetar. Från skillnaden drar Patrick Joyce tre lärdomar för Sverige:

1. Den första lärdomen är vikten av tidiga insatser. År 2016 var väntetiden på ett första beslut om uppehållstillstånd i genomsnitt ett år i båda länderna. För att snabba på integrationen får alla som söker asyl i Tyskland och bedöms ha stor chans att få stanna samma insatser som de som fått uppehållstillstånd; språkkurser, arbetsmarknadsträning och även yrkesutbildningar. I Sverige kan asylsökande få viss undervisning i svenska av frivilligorganisationer, men knappt hälften får detta och undervisningstimmarna är få.

2. Den andra lärdomen är språkets betydelse. Ingångsjobben finns numera inom serviceyrken och även enkla arbeten kräver språkkunskaper. Det tyska integrationssystemet betonar språket hårdare. De obligatoriska integrationskurserna består nästan enbart av språkundervisning på heltid och följs av fortsättningskurser med yrkestyska som kombineras med arbetsträning. Fortsättningskurserna har framgångsrikt att hjälpt deltagarna att få arbete och byggs ut kraftigt. Godkända kunskaper i tyska är ett krav för att få permanent uppehållstillstånd i Tyskland.

3. Slutligen kräver en framgångsrik integration insatser från många. Det svenska systemet vilar främst på staten och kommunerna. I Tyskland har civilsamhället har en betydligt större roll i integrationsarbetet. Frivilligorganisationerna gör betydande stora sociala insatser under mottagningen och sköter en stor del av språkutbildningen. Tyska arbetsgivare tar ett stort ansvar för att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden via egna praktik- och lärlingsprogram.

Rapporten ”Integration efter 2015. Vad kan Sverige lära av Tyskland?” presenteras torsdagen den 8 mars, kl. 12.00 på ett seminarium på den gröna liberala tankesmedjan Fores. Rapporten ligger på fores.se