Tusentals lärare som är oroliga för inomhusluften bör få möjlighet att göra symptomundersökningar

Dålig inomhusluft i svenska skolor är ett vanligt problem. Det har konstaterats i ett par viktiga rapporter de senaste åren. En av rapporterna har sammanställts av Arbetsmiljöverket. Av 2 200 undersökta skolor fick 450 anmärkningar rörande ventilation och luftkvalitet. Skulle denna andel vara representativ för skolor i stort innebär det att närmare var femte skola i landet har motsvarande problem. Folkhälsomyndigheten har i rapporten ”Inomhusmiljö i skolan” (2015) gjort uppskattningen att 15 procent av landets skolor har en så dålig luftkvalitet att det kan påverka hälsan negativt.

Vad har då skolans huvudmän gjort för att åtgärda problemen med inomhusluften och Ospecificerad Byggnadsrelaterad Ohälsa (OBO)? Inte mycket konstaterade branschföreningen Svensk Ventilation i en skrift 2017 (”Ett år med statsbidrag för renovering. Har skolornas huvudmän tagit chansen?”). Svensk Ventilation uppskattar att det kan finnas 4 200 skolenheter i landet som skulle behöva åtgärda inomhusmiljön och luftkvaliteten. Man konstaterar också att endast ett fåtal ansökningar (139 st) inkommit om statsbidrag för att rusta lokaler och förbättra bland annat luftkvaliteten. En fråga som ställs i skriften är: Hur ska vi snabba upp arbetet med att förbättra inomhusluften?

Det är viktigt att skolpersonalen blir sedd och att

man tar deras oro på allvar!

Skolan är en inomhusmiljö där mer än 1,9 miljoner barn och 230 000 anställda och lärare tillbringar en majoritet av sin vakna tid. Sett mot bakgrund av de rapporter som kommit de senaste åren är det med stor sannolikt många tusen lärare, och givetvis också elever, som bär på en oro för hur luftkvaliteten kan påverka hälsan. Hur många som drabbats av olika symtom på grund av dålig inomhusluft finns det ingen statistik över.

Att det finns ett stort mörkertal för antalet lärare med exempelvis huvudvärk, torrhosta, klåda, trötthet, irriterad hud, torra eller rinnande ögon är Anna Adamsson på Genano AB övertygad om. Anna är leg.sjuksköterska och ansvarar för de Symptomundersökningar som ingår i Genano – Ren Luft som tjänstÒ.

”Det är bra att problemen med inomhusluften i landets skolor debatteras, men det krävs också mycket mer konkreta åtgärder. I mitt arbete med symptomundersökningar har jag varit i kontakt med olika skolor som haft problem med inomhusluften, och där vår helhetslösning för luftrening resulterat i snabba förbättringar. Jag har också sett värdet av att personalen ges möjlighet till symptomundersökningar. Man upplever att man blir sedd och att man tar deras oro på allvar. Det är viktigt och symptomundersökningar tycker jag ska ingå som ett första steg i en rutin för utredning av Ospecifik Byggnadsrelaterad Ohälsa”, säger Anna.

Helt anonymt, tar bara fem minuter och görs i flera steg

När en kommun vill agera för att åtgärda problem med inomhusluften i skolmiljöer kan det ibland saknas en åtgärdsplan. Det kanske också finns en osäkerhet om skolpersonalen verkligen upplever oro och känner symtom. ”Hur många på skolan mår egentligen dåligt?”. Kan vi inte vänta ett tag till med att förbättra luftkvaliteten?”. ”Det har ju fungerat i flera år utan särskilt mycket klagomål, eller?”

Anna Adamssons uppfattning är att arbetet med att förbättra inomhusluften i landets skolor skulle vinna på att det fanns en samlad bild av hur personalen mår och känner. Att det med andra ord görs betydligt fler symptomundersökningar.

”Jag tror att symtomundersökningar många gånger skulle vara en bra ögonöppnare för skolans huvudmän. Dels elimineras all osäkerhet om hur personalen uppfattar inomhusmiljön, dels får man ett kvitto på luftreningen verkligen får effekt. Undersökningarna görs i flera steg. Både innan luftrenare placeras ut i utsatta delar av en skola och under tiden som luftreningen pågår. Undersökningen är helt anonym, tar bara fem minuter och är helt webbaserad”.