Opkonst är på tapeten igen!

Konstutställning:

Opkonst, en retrospektiv utställning med Lars Lindsjö

Öppnar den 28 augusti, pågår till den 11 september.

Pressvisning den 25 augusti kl 11 - 15. Det går även bra över zoom. Kontakta gallerist på 073-7011656.

Denna konststil som slog igenom på slutet av 60-talet kan komma att bli inne igen. 2016 visades Eye Attack: Op Art and Kinetic Art 1950-1970 at the Louisiana Museum of Modern Art och nu tar Galleri 28 vid och visar en näst intill aldrig tidigare visad samling från konstnären Lars Lindsjö. Utställningen kommer att visa ett hundratal verk från konstnären i utställningen Opkonst, en retrospektiv utställning med Lars Lindsjö Målningarna är extremt välgjorda i olja på duk eller pannå. Konstutställningen är retrospektiv. Lars Lindsjö gick bort 2021 och producerade dessa verk mellan 1970 tills tidigt 2000-tal.

När jag fick ta del av denna samling som nu tillhör Lindsjös dödsbo fick jag gåshud, att det finns en sån gedigen samling av opkonst som inte visats för den stora konstpubliken. Tankarna for genast till konstnären Hilma af klints aldrig tidigare visade verk. - /Johan Hjärtstrand, Gallerist, Galleri 28.

Skribenten Sarah J. Kalmér ger här en större bild.

Opkonsten; lite om historia, Lars Lindsjö och kontextualisering

Termen Opkonst, eller Op art, myntades år 1964 i Time Magazine. ”Op” syftar till optisk eftersom konstnärerna inom denna riktning arbetar med rena visuella och optiska illusions-mässiga effekter som uppstår i perceptionen hos betraktaren. Med hjälp av abstrakta linjer, ofta kontrasterande färger, matematiskt uträknade och geometriska former blandat med intui-tiva avvägningar uppnås effekter och illusioner av djup, avstånd, rörelse och ytterligare färger i de abstrakta bilderna. Enligt somliga är det första opkonstverket ”Zebra”

(nr. 1. i bilaga), skapat så tidigt som 1938 av Victor Vasarely (1906-1997) som senare blev framstående inom riktningen, medan andra menar att Bridget Rileys arbete startar upp och formar opkonsten.

Riley, född 1931, fick en klassisk skolning i representativ konst och upplevde sig ha en stark anknytning till pointillisterna. För att lära sig mer om ögats perception studerade hon Georges Seurats verk, hur alla tusentals små färgprickar bildade illusionen av något före-ställande

(nr. 2). Under tidigt 1960-tal bröt hon med den representativa traditionen för att börja arbeta med abstrakta former och linjer i endast svart och vitt, vilket resulterade i bland annat ”Kiss”, 1961

(nr. 3). Succesivt introducerade hon sedan färg i sitt måleri.

Detta är intressant eftersom vi även kan se hur Lars Lindsjö undersöker liknande pointillistiska tekniker, och hur han stegvis utvecklar samverkan mellan intuitiv färgsättning och geometriskt uppställda mönster och former

(nr. 4, 5, 6). Lars Lindsjö, 1929 – 2021, föddes i Lund men familjen flyttade tidigt till Stockholm. Tyngdpunkten i studierna låg på de naturvetenskapliga ämnena, vilket ledde fram till läraryrket. I slutet av 50-talet flyttade han till Borgholm där han träffade sin blivande fru, och gifte sig 1961. Han började måla figurativt på 60-talet, men övergick ganska snabbt till abstrakt måleri, delvis inspirerad av Vasarely.

”Själva beräkningarna var definitivt det viktigaste, det var egentligen det som var den kreativa processen, själva målandet var bara en nödvändig följd av den matematiska processen” berättar sonen, Hannibal Lindsjö, i en skriftlig kontakt med Galleri 28´s Johan Hjärtstrand. Lindsjös opkonst har ofta en förankring i äldre abstrakt konst, exempelvis Hilma af Klints verk, vilket är anmärkningsvärt eftersom hennes konst presenterades först så sent som 1986 i Los Angeles.

Hennes ”Picture of the Starting Point”, målad 1920, har slående likheter med en av Lindsjös målningar vid jämförelse

(nr. 7, 8), vilken Lindsjö troligtvis färdigställde på 90-talet. Här finns även andra likheter i de mer organiskt målade verken dem emellan. Under 70- och 80-talet hade Lindsjö en del utställningar, bland annat på Borgholms bibliotek, och flera av hans tavlor hängde också på skolan där han arbetade.

Som Lindsjö upptäckte, har opkonsten en stark anknytning till vetenskap, moderniteten och det industriella. I New York 1965 uppfördes utställningen The Responsive Eye på MoMA (nr. 9), vilket ledde till en större räckvidd för riktningen som efter det nådde in i textil- och möbelindustrin likväl som arkitekturen. Men det som fascinerade besökarna mest var att det blev tydligt att upplevelsen av konst låg hos betraktaren. Detta tillsammans med möjligheten att massproducera öppnade upp en tillgänglighet till konsten som ökade dess popularitet.