Oxelösund byter fjärrvärmekälla från SSAB till Vattenfall

Idag värms stora delar av Oxelösund av spillvärme från SSAB, men när bolaget ska elektrifiera sin process innebär det att spillvärmen försvinner. Från och med 2027 kommer fjärrvärmen i stället att komma från Vattenfalls anläggningar i Nyköping. FVB ansvarar för förstudie, projektering och utförande av den nya ledningen till Oxelösund.

Att binda samman Nyköping och Oxelösund med fjärrvärme är en fråga som har utretts många gånger, bland annat av FVB. Då har det handlat om att använda spillvärmen från SSAB till att värma Nyköping. Någon ledning har dock aldrig byggts och när nu ledningen blir verklighet är det i stället framför allt biokraftvärmeverket Idbäcken i Nyköping som ska värma de båda städerna.

– Oxelö Energi är främst en fjärrvärmedistributör, även om vi har reservkapacitet. Att köpa spillvärme från SSAB har varit en bra affär för både oss och våra kunder. Idag har vi ett av landets lägsta fjärrvärmepriser och vi hade gärna fortsatt med detta upplägg, men när SSAB nu ska ställa om sin produktion innebär det att de inte kommer att generera restvärme och vi har behövt hitta en annan produktion av fjärrvärmen, säger Lars Larenius, vd på Oxelö Energi.

– Vi har undersökt möjligheterna att bygga en egen produktionsanläggning, men alternativet att köpa värmen av Vattenfall var både strategiskt och ekonomiskt bättre, säger han. Totalt handlar det om cirka 100 GWh fjärrvärme som Oxelö Energi kommer att köpa från Vattenfall. Värmen kommer från kraftvärmeverket Idbäcken, men Vattenfall livstidsförlänger också två biobränslepannor.

– Vi kommer att leverera baslasten till Oxelösund, vilket innebär en leveranssäkerhet på omkring 95 procent. Spets- och reservanläggningarna som de har idag kommer de att behålla, säger Siv Victor, Vattenfall Värme Sveriges projektsponsor.

Bra lösning för driften
– Det är ett bra affärsupplägg som inte enbart handlar om ekonomi utan Oxelö Energi får även en bra lösning av driften, då vi har en driftorganisation som finns tillgänglig dygnet runt, säger Siv Victor och får medhåll av Lars Larenius.

– Hade vi valt att bygga en egen anläggning skulle vi behövt bygga upp en helt ny organisation kring produktionen, något som vi inte behöver göra nu, säger Lars Larenius.

– Genom att köpa fjärrvärme från Vattenfall får vi också fossilfri fjärrvärme. Det har också varit en viktig del i vårt beslut. Den fjärrvärme vi köper idag är väldigt tungt fossilbelastad och vi hade inte valt en ny fjärrvärme som varit fossilberoende, säger Lars Larenius.

Den ökade efterfrågan på värme innebär att Vattenfall förlänger värmesäsongen på kraftvärmeverket och produktionen beräknas öka med omkring 30 procent. Det i sin tur innebär också att anläggningen kommer att kunna producera mer el, vilket är extra viktigt när efterfrågan på el ökar.

För att binda samma Oxelösund med Nyköping kommer man att anlägga en knappt 12 km lång fjärrvärmeledning DN 400/630. På halva sträckan, i Nyköpings kommun, kommer man dessutom att samförlägga en vattenledning. Oxelö Energi kommer att äga fjärrvärmeledningen, medan NOVF (Nyköping-Oxelösunds vattenverksförbund) ska äga vattenledningen.

FVB har gjort förstudien gällande den nya fjärrvärmeledningen. I detta arbete har de även löst all tillståndshantering, vilket har genomförts av underkonsulten Michael Hertin och omfattar avtal med markägare, arrendatorer och Lantmäteriet. Att man gjort tillståndsarbetet redan i förstudien beror på att det redan fanns ett beslut om att projektet skulle genomföras.

Fjärrvärmeledningarna kommer mestadels att läggas i åkermark, men sträckan är ändå inte utan utmaningar. Leif Norberg på FVB visar en karta över sträckningen och där framgår att ledningen ska ta sig över en å liksom dras under tre större vägar.

– Vi hade från början tänkt att lägga ledningen i en bro som går över Kilaån, men den var i för dåligt skick, vilket gör att vi får bygga en rörbro över ån i stället, säger Leif Norberg.

Krävs olika borrtekniker
För att ta sig över de större vägarna kommer man att använda sig av olika typer av borrteknik, utifrån vad som passar bäst under respektive väg. Under två av vägarna ska man använda augerborrning vilken passar bra i material som sand och lera. En av vägarna går vid ett berg, så där kommer troligtvis hammarborrning att användas.

– Detta är vägar som Trafikverket ansvarar för och de har krav att man inte gräver av deras vägar. Vi kommer även behöva borra under en kommunal väg, säger Leif Norberg.

Nu är man i slutfasen av projekteringen och under hösten ska den skickas ut på förfrågan till markentreprenörer. Därefter räknar man att själva byggarbetet ska starta under våren 2025 och sedan ska ledningen vara driftsatt till början av 2027.