​Regeringens löfte: LSS ska bevaras och stärkas!

Regeringens löfte: LSS ska bevaras och stärkas!

Regeringen höll igår ett samrådsmöte med flera funktionshinderorganisationer angående det kommande direktivet för Översyn av assistansersättningen och insatser enligt LSS. Statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson inledde dagen med att berätta om Regeringens avsikter med den kommande LSS-utredningen: Regeringen vill bevara och stärka LSS. LSS ska återupprättas så att tillämpningen av lagen är i enlighet med de ursprungliga intentionerna. Sverige har skrivit under och tänker efterleva FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Statssekreteraren motiverade översynen av assistansersättningen med att det behöver finnas en kontroll över kostnaderna för ersättningen. Inbjudna representanter för de olika funktionshinderorganisationerna fick sedan lyfta fram de viktigaste frågorna inför den kommande utredningen. FUB har redan sedan tidigare uppvaktat både den nuvarande och den förra Regeringen samt lämnat in detaljerade krav på hur LSS bör stärkas och efterlevas. Vid samrådsmötet fick FUB åter möjligheten att till Regeringen lyfta fram våra prioriterade frågor, som i korthet är:

• Eliminera de senaste årens restriktiva rättspraxis genom att förstärka och förtydliga LSS. Stärk den statliga kontrollen av hur LSS tillämpas.
• LSS har betytt otroligt mycket för våra medlemmar för att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Men än är inte målen nådda. Genom restriktiv tillämpning av lagen och genom negativ rättspraxis har lagen blivit uddlös och den enskildes rätt till inflytande och medbestämmande har tagits bort. FUB ser med stor oro på framtiden. Varför anser en del domstolar och politiker att personer med utvecklingsstörning ska nöja sig med sämre levnadsvillkor än andra, trots den rättighetslagstiftning som finns och de konventioner Sverige har antagit? Är vi på väg tillbaka till institutionernas tid? En rejäl skärpning av lagstiftningen är nu den enda framkomliga vägen för att återupprätta syftet med lagen. Samtidigt behöver statens normerande funktion stärkas och likaså tillsynen. Det kommunala självstyret och domstolarnas autonomi får varken motivera eller resultera i att en rättighetslagstiftning åsidosätts.
• Den personliga assistansens betydelse för personer med omfattande funktionsnedsättningar och för samhället i stort är värd kostnaderna för reformen.
• Assistansreformen visade vägen för ett mer jämlikt Sverige, där personer med omfattande funktionsnedsättningar gavs möjlighet till ökad självständighet och delaktighet i samhället. Genom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har Sverige förbundit sig att inte sänka ambitionerna i de mål som av Riksdagen satts upp för den svenska funktionshinderpolitiken. De senaste årens rättspraxis har dock inneburit att många personer blivit av med sin personliga assistans och många har fått sin assistans minskad. Regeringens fokus bör enligt FUB vara att försvara assistansreformen och att säkerställa att det finns en acceptans i samhället för att personer med funktionsnedsättning behöver stöd och service för att kunna leva som andra. Den utredning som görs innan en person får assistansersättning är i dubbel bemärkelse minutiös. Mycket långtgående kontrollfunktioner tillämpas idag för att säkerställa att bara de personer som behöver assistans får insatsen. Vår slutsats är att personlig assistans idag ges till människor som har behov av detta stöd och att ordet ”kostnadsökning” tyvärr ofta används utifrån den felaktiga föreställningen att det betalas ut mer assistansersättning än vad människor med omfattande funktionsnedsättningar behöver, när det högst troligt är tvärt om.
• Det är hög tid för Sverige att utveckla funktionshinderpolitiken framåt, inte att avveckla den!