FN:s rekommendationer välkomnas av FUB: ”Vi hoppas att regeringen tar dem på allvar den här gången”

Nyligen kom en förhandsversion på rekommendationerna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning till Sverige. Sverige blev den 11–12 mars utfrågade av kommittén i Genève. Sverige rekommenderas bland annat att se över funktionsrättskonventionens status i rättssystemet och fullt ut inkorporera den i nationell lagstiftning, något som Riksförbundet FUB välkomnar.

FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättnings uppgift är att säkerställa att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning efterlevs. Sverige ratificerade konventionen år 2008 och har sedan dess blivit utfrågade av kommittén en gång – år 2014. Av de rekommendationer som gavs då har endast en genomförts. Det är inrättandet av MR-institutet.

Rekommendationerna är skarpa och kommittén menar bland annat att Sverige ska analysera hur lagar och regler stämmer överens med konventionen, och systematiskt ändra dem så att de är i linje med rättigheterna. De rekommenderar även att Sverige inkorporerar konventionen i svensk lagstiftning.

– FUB är mycket positiva till rekommendationerna. Det är uppenbart att funktionshinderpolitiken är bortprioriterad för regeringen. Att inkorporera konventionen är något som vi tror kommer göra skillnad när det gäller att ta rättigheterna på allvar. Konventionen behöver få ytterligare tyngd för att den ska följas och rättigheterna respekteras, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare för Riksförbundet FUB.

FN:s kommitté uppmärksammar också flera problem med tillämpningen av konventionen i statlig, regional och kommunal verksamhet. Sverige rekommenderas att se till att myndigheter använder konventionen i enskilda fall, antingen direkt, eller som vägledning i tolkningen av nationell lagstiftning. I rekommendationerna står även att det behövs en koordinering mellan kommuner för att säkra att rättigheterna i konventionen tillgodoses.

– Vi vet att hur väl kommuner tillämpar rättigheterna i konventionen skiljer sig åt. En person kan exempelvis få en LSS-insats beviljad i en kommun, flyttar, och nekas insatsen på den nya bostadsorten. Det är det yttersta beviset på att bedömningarna ser markant olika ut. En koordinering mellan kommunerna skulle vara ett steg i rätt riktning, säger Anders Lago, förbundsordförande för Riksförbundet FUB.

Sverige rekommenderas även att inrätta en mekanism på nationell nivå för att effektivt övervaka regionernas och kommunernas genomförande av konventionen. Den ska inkludera bindande mål, indikatorer och effektiva åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister. Kommittén menar också att det måste finnas möjligheter för individer att klaga om rättigheterna inte följs.

– Vi hör konsekvent berättelser från våra medlemmar som tydligt visar att myndigheter inte följer konventionen. Det handlar om avslag på LSS-insatser, viten för kommuner som inte utför beviljade LSS-insatser i tid och olagliga tvångs- och begränsningsåtgärder på LSS-bostäder. Och listan är betydligt längre än så, säger Anders Lago.

– Vi hoppas innerligt att Sverige tar rekommendationerna på allvar. Vi hoppas att regeringen genomför bestående förändringar på fler områden än ett denna gång, säger Christina Heilborn.