Snedvriden rapportering om ”kris” i fristående gymnasieskolor

De senaste dagarnas rapportering om ”kris” i de fristående gymnasierna är betydligt överdriven. På vissa håll har det skett en överetablering, vilket helt naturligt innebär att konkurrensen om eleverna blir hårdare och att inte alla platser kan fyllas, men detta drabbar inte bara fristående skolor utan märks också på de kommunala skolorna som på flera håll tvingas dra ner på sitt kursutbud. Totalt sett går det väldigt bra för friskolorna som för varje år lockar till sig en allt större andel av eleverna.

I slutet av förra veckan rapporterade Sveriges Televisions Rapport om ett antal fristående gymnasieskolor med en stor andel vakanser inför höstens terminsstart och även ett fåtal nya skolor som inte kommer att kunna starta sin verksamhet till hösten som planerat. Några mindre skolor har också ekonomiska problem, och riskerar enligt en kreditvärdering Rapport har låtit göra att gå i konkurs under det kommande läsåret.

– Givetvis är det inte bra om eleverna skulle drabbas av en konkurs, men även om det skulle gå så långt, finns nästan alltid möjlighet att upprätthålla verksamheten, antingen genom att en ny huvudman tar över eller i värsta fall genom att låta en konkursförvaltare driva skolan vidare. Att en skola lägger ner mitt under pågående läsår är mycket ovanligt och något vi och våra medlemmar gör allt för att undvika, säger Carl-Gustaf Stawström, kanslichef för Friskolornas riksförbund.

Det totala antalet skolor har vuxit de senaste åren, samtidigt som det inte blir fler elever i gymnasieskolan. Det gör att konkurrensen mellan skolorna blir hårdare, vilket i sig är något positivt, eftersom det leder till ett större utbud och ökade möjligheter för eleverna att ställa krav på sin utbildning. Svårigheter att fylla utbildningsplatserna är inte heller ett fenomen som endast drabbar friskolor.

I Göteborgsområdet, där Rapports första reportage tog sin utgångspunkt i nedläggningen av två fristående gymnasieskolor, har till exempel Ale gymnasium, som drivs av kommunen, beslutat att ställa in höstens kursstart av ekonomiprogrammet, estetiskt program med inriktning på bild och formgivning, handels- och administrationsprogrammet samt introduktionsprogrammet PRIV, handel och administration. Angeredsgymnasiet, också med kommunen som huvudman, ställer in ekonomiprogrammet och två inriktningar av hantverksprogrammet. Även IHGR, International High School, som drivs av Göteborgs kommun, ställer in ekonomiprogrammet. Inte heller kommer det att finnas några platser på industritekniska programmet med inriktning på processteknik vid Lindholmens tekniska gymnasium. Andra kommunalt drivna skolor i Göteborgsområdet som ställer in kurser är Krokslättsgymnasiet i Mölndal och Nösnäsgymnasiet i Stenungsund.

– På en öppen marknad är det naturligt att vissa företag är mer framgångsrika än andra och varje skola måste själv bevisa att den erbjuder ett intressant alternativ, annars kommer eleverna att söka sig någon annanstans. Så länge konkurrensen fungerar på lika villkor är det något som våra medlemmar är beredda på och accepterar, konstaterar Carl-Gustaf Stawström.

Andelen elever i fristående skolor ökar stadigt. Totalt är det i dag 44 procent – eller 414 av landets samtliga 1 015 gymnasieskolor, som drivs av fristående huvudmän. Enligt de senaste årens statistik från Skolverket har antalet elever som gick i en fristående gymnasieskola ökat med cirka 10 000 elever om året – från 56 547 av totalt elever 376 087 läsåret 2006/2007 till 91 975 av totalt 385 712 för läsåret 2010/2011.

– Siffrorna visar tydligt att de fristående blir allt populärare. Därför verkar det märkligt att tala om kris för friskolorna, när det är de kommunala skolorna som tappar flest elever, avslutar Carl-Gustaf Stawström.

För mer information:

Carl-Gustaf Stawström, kanslichef, 070-385 48 54

Magnus Johansson, informatör, 072-222 78 04