Rapport: Därför misslyckas vissa skolhuvudmän medan andra lyckas

Idag presenterar Friskolornas riksförbund rapporten: Se skolans verkliga utmaningar - låt alla goda krafter bidra. En genomgång av skolans förändrade förutsättningar och resultat det senaste årtiondet. Rapporten visar på de gemensamma drag de skolhuvudmän som lyckas har och vad som är typiskt för de som misslyckas med sitt uppdrag att lämna ifrån sig elever som har behörighet till gymnasiet.

- Det handlar inte minst om ledarskap, systematisk uppföljning och studiero. Många kommunala och fristående huvudmän klarar av den uppgiften. Men alltför många klarar den inte och följden blir att många elever saknar gymnasiebehörighet, menar Friskolornas riksförbunds vd Ulla Hamilton.

Sammantaget framträder i rapporten bilden av en skola i stark förändring det senaste decenniet. Trots fallande resultat har en allt högre andel elever föräldrar som själva har gymnasie- eller högre utbildning. Men den kanske största förändringen är den kraftigt växande andelen elever med utländsk bakgrund. Det är också bland dessa elever som resultaten generellt är sämst, inte minst de elever som invandrat efter skolstart. I den gruppen är det mindre än hälften som når behörighet till gymnasiet.

- Nio av tio elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet har gått i en kommunal skola. Att vända denna resultatutveckling är svensk skolans verkliga utmaning och här behöver alla goda krafter bidra. Ska vi lyckas vända trenden och på allvar öka andelen elever som når behörighet till gymnasiet så handlar det främst om att lära av de framgångsrika, huvudmän som har fokus på styrning, ledning och ett systematiskt kvalitetsarbete, betonar Ulla Hamilton.

Rapporten, som fokuserar på vad som händer i skolan, blir en tydlig kontrast till den nyligen publicerade utredningen ”En mer likvärdig skola” av Björn Åstrand som har ett stort fokus på sammansättningen av elever och myndighetsorganisation.

- Många grundskolor har problem med resultaten – inte minst bland de elever som har svagast förutsättningar. Men det finns dessvärre inga enkla lösningar. Det finns ingen enkel tombola som blandar eleverna på ”rätt” sätt så att det kommer ut bättre skolresultat. Däremot finns det såväl forskning som goda exempel på hur man kan jobba för att höja kunskapsresultaten, säger Ulla Hamilton.

- Frågan som borde ställas till varje skolhuvudman, oavsett om det är kommunpolitiker eller friskoleägare, är därför: Vad gör ni för att er skola ska klara av sitt kompensatoriska uppdrag och förbättra elevernas skolresultat helt oavsett elevsammansättning? För det finns mycket att lära av de som lyckas avslutar Ulla Hamilton.

Ladda ned rapporten här.

För kommentarer:

Ulla Hamilton, vd

072-529 27 70, ulla.hamilton@friskola.se

För upplysningar:

Ylva Skoogberg, presskontakt

072-222 78 04, ylva.skoogberg@friskola.se