Friskolornas riksförbund avstyrker bestämt välfärdsutredningens förslag om ett vinsttak

Ladda ner remissvaret här (pdf)

Friskolornas riksförbund avstyrker bestämt välfärdsutredningens förslag om ett vinsttak. Förslaget tvingar 77 procent av aktörerna till en rörelsemarginal under 2 procent. Allra hårdast drabbas de små och de ideella skolorganisationerna. - Blir förslaget verklighet innebär det kaos i svensk skola i en tid då allt fokus borde ligga på kvalitet och på att vända resultatutvecklingen i skolan, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Friskolornas riksförbund avstyrker bestämt välfärdsutredningens förslag om ett vinsttak. Förslaget är i själva verket ett vinstförbud och kommer att leda till att majoriteten av de fristående förskolorna och skolorna, oavsett om de är aktiebolag, föreningar eller stiftelser, tvingas lägga ner. En analys av PwC visar att 77 procent kommer tvingas till en rörelsemarginal under 2 procent, var fjärde får inte ha någon ekonomisk marginal alls.

Utredningen väljer att mäta lönsamhet på ett sätt som är irrelevant för tjänsteföretag och därmed för förskolor och skolor. Investeringar som görs av förskolor och skolor – i mänskligt kapital, kompetens, fungerande processer och uppbyggnad av renommé – räknas inte. Det som räknas är det så kallade ”operativa kapitalet” som består av fastigheter, maskiner, fordon och verktyg och som väldigt få förskolor och skolor äger.

Utredningen hänvisar till ek. dr. Mikael Runstens forskning, men Runsten har själv framfört att utredaren missuppfattat hans slutsatser och att det är orimligt att betrakta investeringar i personal och processer som värdelösa.

- Förslaget om ett vinsttak slår allra hårdast mot de små och de ideella skolorganisationerna. De får svårast att bygga en ekonomisk trygghetsbuffert. Det är precis tvärtemot vad tanken var enligt direktiven till utredaren, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Kommunerna klarar inte välfärden själva

Trots 850 sidor har utredaren inte förmått vare sig analysera eller visa vilka konsekvenser förslagen leder till för elever och föräldrar, skolföretagen, kommunerna eller samhället i stort. Långtidsutredningen och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ekonomiska översikter visar att Sverige står inför stora utmaningar när det gäller välfärdens finansiering. Det är inte möjligt för kommunerna att fullt ut finansiera det ökade behovet av välfärdstjänster genom att höja skatterna och kommunerna har vid flera tillfällen gett uttryck för att det är omöjligt att klara investeringsbehoven på egen hand.

- Den ökade efterfrågan på förskole- och skolplatser, och välfärdstjänster i övrigt, ställer krav på en effektivisering av verksamheter. Det krävs också att enskilda välfärdsföretag och organisationer bidrar för att kunna tillgodose den ökade efterfrågan. Friskolorna gör investeringar som kommunerna slipper. Blir utredningens förslag verklighet skulle kommunerna dessutom på kort varsel tvingas att ta emot tiotusentals elever som kommer att stå utan skola när de fristående skolorna tvingas lägga ner. Det är oansvarigt att inte ha med det i konsekvensanalysen, säger Ulla Hamilton.

Friskolorna utvecklar skolan

8 av 10 barn/elever går idag i kommunala skolor och förskolor. Friskolereformen har lett till en avsevärd ökning av skolor med olika pedagogiska inriktningar och möjliggjort för allt fler unga att söka sig till en utbildning som ligger i linje med deras intressen och kunskapsinhämtningsprofil. Det stora intresset för friskolor har också medfört att flera huvudmän har startat nya verksamheter. De har kunnat växa av egen kraft tack vare en god ekonomisk hushållning och en ökad efterfrågan från föräldrar och elever. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har visat att friskolereformen haft positiva effekter på elevernas resultat, både på kort och på lång sikt. Utredaren har genom sitt noggranna urval av fakta inge gett en fullödig bild av hur friskole-Sverige faktiskt ser ut.

- Blir förslaget verklighet innebär det kaos i svensk skola i en tid då allt fokus borde ligga på kvalitet och på att vända resultatutvecklingen i skolan, säger Ulla Hamilton.

Ladda ner remissvaret här (pdf)

För kommentarer:

Ulla Hamilton, vd

072-529 27 70

För upplysningar:

Magnus Johansson, presskontakt

072-222 78 04