Friskolor tar större ansvar vid skolnedläggningar

En ny rapport om skolnedläggningar visar att det är något vanligare att friskolor lägger ned. Men de tar å andra sidan också ett större ansvar för de elever som då behöver en ny skola.

Regeringen låter utreda resurstilldelningen till skolor. I det här sammanhanget är kommunernas så kallade utbudsansvar en viktig faktor. Vad får till exempel kommunerna för kostnader när en friskola lägger ned?

I en färsk rapport från Friskolornas riksförbund har skolekonomen Gustav Blomberg granskat alla skolnedläggningar i Sverige under de senaste tio åren. Skolnedläggningar är mindre vanliga än vad man skulle kunna tro av debatten att döma, visar rapporten. Det är också bara marginellt vanligare att en friskola lägger ned än att en kommunal skola gör det.

– Det absolut vanligaste är att det är små skolor som lägger ned, oavsett skolhuvudman, säger rapportförfattaren Gustav Blomberg, till vardags skolekonom på AcadeMedia.

Rapporten visar att friskolor tar ett större proportionellt ansvar för de elever som blir ”hemlösa” när en friskola tvingas lägga ned.

– Det är alltid en svår omställning för elever och lärare som drabbas vid en skolnedläggning. Men den här rapporten är viktigt för att nyansera diskussionen om ett svårt ämne som inte alltid skildras på ett sakligt vis, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.

Rapporten ”Skolnedläggningar 2014-2024 – ett kunskapsunderlag” presenteras under ett frukostseminarium hos Friskolornas riksförbund tisdagen den 11 juni 08.15-09.30.

Anmäl dig härför att delta på plats eller se sändningen digitalt.

Läs rapporten här.

Kontaktuppgifter

Aaron Israelson, ansvarig strategisk kommunikation, Friskolornas riksförbund:

0722 09 57 80 eller aaron.israelson@friskola.se

Gustav Blomberg, skolekonom och rapportförfattare:

08-794 43 91 eller gustav.blomberg@academedia.se