Nytt lagförslag för en effektivare miljöprövning – små steg framåt

Den 23 maj 2024 överlämnade regeringen propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning (Prop. 2023/24:152) till riksdagen. Genom lagförslagen vill regeringen möjliggöra för effektivare och snabbare miljötillståndsprocesser. Detta är viktigt för att Sverige ska kunna möta de utmaningar som klimatomställningen innebär och även säkra näringslivets konkurrenskraft.

Inledning
Lagförslaget skulle innebära flera förändringar mot för hur dagens system för tillståndsprocesser ser ut. Nedan redogör vi för några av de viktigaste förändringarna som föreslås i propositionen.

Ändringstillstånd som huvudregel
Vid en tillståndsprövning kan det finnas möjlighet att begränsa en tillståndsansökan till att endast avse ändringen av en miljöfarlig verksamhet. Detta är ett så kallat ändringstillstånd och regleras i 16 kap. 2 a § miljöbalken. En fördel med ändringstillstånd är att det inte behöver genomföras en ny prövning av verksamheten som helhet, det kan därmed bli en mer tids- och kostnadseffektiv tillståndsprocess. Dagens reglering kräver dock att en lämplighetsbedömning görs vid en ansökan om ändringstillstånd. Bedömningen kan både ta lång tid och vara komplicerad. Det kan vara svårt för en verksamhetsutövare att avgöra om det är möjligt att endast ansöka om ett ändringstillstånd. Regeringen menar att oklarheten hämmar investeringsviljan och gör att infasningen av modernare teknik bromsas.

Lagändringen skulle innebära att ändringstillstånd ska vara huvudregel vid tillståndsprövning av ändring av miljöfarlig verksamhet. Det gäller förutsatt att det inte anses vara olämpligt eller att ansökan avser tillstånd för hela verksamheten. Det är den som ansöker om ändringstillstånd som måste se till att ansökan innehåller de uppgifter som behövs för att domstolen eller prövningsmyndigheten ska kunna bedöma att det inte är olämpligt att begränsa tillståndet till att endast omfatta ändringen. Exempelvis kan det vara olämpligt att begränsa tillståndet till att endast omfatta en utökning av verksamheten om utökningen är stor i förhållande till den befintliga verksamheten.

Förlängning av tidsbegränsade tillstånd
Regeringen föreslår att det ska vara möjligt att ansöka om en giltighetsförlängning av tidsbegränsade tillstånd för miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet. Utifrån dagens reglering är det inte möjligt att ansöka om förlängning av ett tidsbegränsat tillstånd utan verksamhetsutövaren måste ansöka om ett helt nytt tillstånd. Syftet med förändringen är att det ska bli möjligt att fortsätta bedriva en verksamhet under en kortare tid och prövningen av förlängningen ska vara mindre omfattande. I propositionen tas det upp som exempel att det ska vara möjligt att fortsätta använda vindkraftverk genom att förlänga tillståndets giltighetstid.

Ansökan om tidsförlängning måste ges in innan tillståndets giltighetstid löpt ut. Det ska inte vara möjligt att ”återuppta” ett tillstånd genom att ansöka om förlängning efter giltighetstiden löpt ut. Enligt förslaget ska det vara möjligt att förlänga tillståndet upp till tre (3) år, men det ska bara vara möjligt att förlänga en (1) gång.

Även tidsbegränsade Natura 2000-tillstånd ska kunna förlängas i vissa situationer om det sker i samband med att tillstånd för miljöfarlig verksamhet eller vattenverksamhet förlängs. För att tidsbegränsade tillstånd ska få förlängas måste det vara lämpligt med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljö. I lämplighetsbedömningen beaktas bland annat vilka skäl som medförde att tillståndet tidsbegränsades och hur länge sedan miljöbedömningen gjordes. Det är den som ansöker om tidsförlängning som måste visa att det är lämpligt med en förlängning. Några remissinstanser ansåg att det borde krävas särskilda skäl som verksamhetsutövarens inte råder över för att det ska vara aktuellt med tidsförlängning. Regeringen menar dock att det inte ska krävas.

Tillståndsmyndigheten har möjlighet att anpassa villkoren som ska gälla under förlängningen. Exempelvis kan vissa datumangivelser i villkoren behöva uppdateras. Villkor som medför att verksamheten ska bedrivas på annat sätt än befintliga tillståndet tillåter förutsätter en ny tillståndsprövning. Vid en giltighetsförlängning ska det, enligt förslaget, inte krävas en specifik miljöbedömning, således ingen miljökonsekvensbeskrivning.

Begreppet ”liten miljökonsekvensbeskrivning” ersätts med ”förenklat underlag”
En liten miljökonsekvensbeskrivning krävs, enligt nu gällande lagstiftning, när en verksamhet eller åtgärd inte antas ha betydande miljöpåverkan. Regeringen föreslår att begreppet liten miljökonsekvensbeskrivning ska ersättas med begreppet förenklat underlag. Förändringen motiveras med att det ska vara tydligare vilka krav som ställs beroende på om det är fråga om en miljökonsekvensbeskrivning eller en liten miljökonsekvensbeskrivning. Utifrån underlaget ska det gå att bedöma vilka väsentliga miljöeffekter som kan förväntas av verksamheten eller åtgärden.

Effektivisering av förberedelsen
Regeringen presenterar även förslag som ska öka effektiviseringen av förberedelsen av miljömål och korta ner tiden för prövning. Förslagen innebär att fler muntliga förberedelser ska hållas och tidsplaner ska användas i större utsträckning.

I propositionen lyfter regeringen fram att muntlig förberedelse borde användas i fler fall för att på så sätt effektivisera tillståndsprocessen genom att antalet kompletteringsförelägganden kan minska om oklarheter reds ut redan vid den muntliga förberedelsen. Regeringen vill även göra det möjligt att kalla andra än enbart parterna i målet till muntlig förberedelse. Exempelvis kan det vara angeläget att kunna kalla en remissmyndighet till en muntlig förberedelse. Enligt förslaget ska även miljöprövningsdelegationen omfattas av förslaget. Både domstolen och miljöprövningsdelegationen ska se till att förberedelsen bedrivs effektivt för att möjliggöra ett effektivt avgörande.

Regeringen föreslår införande av en särskild bestämmelse i miljöbalken som medför en skyldighet för mark- och miljödomstolarna och miljöprövningsdelegationerna att upprätta en tidsplan för målets handläggning. Tidsplanen ska upprättas senast i anslutning till kungörelsen av tillståndsansökan och bidra till en effektivare handläggning. Idag finns en liknande reglering i 42 kap. 6 § rättegångsbalken, men förslaget innebär att även miljöprövningsdelegationerna ska omfattas och tidsplaner ska användas i fler ansökningsmål. Enligt förslaget ska det finnas undantag från skyldigheten att upprätta tidsplaner, motsvarande det undantag som finns i regleringen i rättegångsbalken.

När träder lagstiftningen i kraft?
Röstar riksdagen igenom lagförslaget kommer förslaget att träda i kraft den 1 januari 2025. För mål eller ärenden som inletts hos en prövningsmyndighet innan ikraftträdandet ska äldre föreskrifter fortfarande gälla. För mål eller ärenden där samråd inför ansökan har inletts före ikraftträdandet ska bestämmelsernas äldre lydelse om vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla och ändringstillstånd gälla.

Vad kan lagförslaget kortfattat innebära i praktiken?
Syftet med lagförslaget är att effektivisera tillståndsprocessen vilket ska bidra till den gröna omställningen. Ändringstillstånd som huvudregel och möjligheten att tidsförlänga tidsbegränsade tillstånd är förslag som kommer kunna medföra viss förbättring när det gäller tidtempot och kostnadseffektiviteten i tillståndsprocesserna. Det är dock en besvikelse att förlängning av tidsbegränsade tillstånd endast får ske en (1) gång och att längden är så pass kort som tre (3) år. Här blir tyvärr effektiviseringen av prövningsprocesserna ganska så begränsad särskilt då möjligheten till förlängning av tidsbegränsade tillstånd är förknippade med en relativt detaljerad lämplighetsprövning. Möjligheten att kunna kalla andra än enbart parter till muntlig förberedelse kan effektivisera processen om det innebär att oklarheter reds ut tidigare i processen. Det förutsätter dock att prövningsmyndigheten eller domstolen är både påläst och aktiv.

Förslaget att ersätta begreppet liten miljökonsekvensbeskrivning med förenklat underlag menar regeringen ska tydliggöra vilka krav som ställs på en liten miljökonsekvensbeskrivning jämfört med en miljökonsekvensbeskrivning. Det går däremot inte att få en bra bild av skillnaden i kravnivå. Det är därmed fortfarande oklart vad som faktiskt ska ingå i ett förenklat underlag.

Sammanfattningsvis innebär lagförslaget små steg framåt i rätt riktning. Det behövs dock betydligt större ändringar i lagstiftningen avseende tillståndsprocesserna för att Sveriges konkurrenskraft ska stärkas och den gröna omställningen ska ha en chans att lyckas.

Artikeln författad av
Pia Pehrson, Advokat/partner
Maria Pohjanen, biträdande ju