Toleransens mekanismer kartlagda

Forum för levande historia har tagit fram en ny tvärvetenskaplig antologi för att öka kunskapen och medvetenheten om tolerans. Fokus ligger på toleransens utveckling under ungdomsåren, vilken roll föräldrar, skola och civilsamhälle har för formandet av ungdomars toleranta attityder, och hur toleransen ser ut i ett internationellt perspektiv. 

Sedan 2003 kartlägger vi ungdomars attityder och inställningar till olika grupper som utsätts för intolerans i någon form. För att öka kunskapen har vi tagit hjälp av ett tiotal forskare med olika ämnesbakgrunder, som undersökt hur toleransen utvecklas och vad som påverkar. Resultaten presenteras nu i tvärvetenskapliga forskarantologin ”Toleransens mekanismer”.

Centrala frågeställningar är: Vilka faktorer påverkar ungdomars tolerans? Hur föränderlig är toleransen? I vilken ålder är vi mest påverkbara? Varför blir vissa individer mer toleranta än andra? Hur ser ungdomar själva på tolerans/intolerans? Vad kan lärare göra i klassrummet för att främja tolerans? Vilken roll har föräldrarna och civilsamhället?

Målgrupp för antologin är alla de aktörer som arbetar för att främja tolerans och motverka främlingsfientlighet och rasism i samhället. Inom myndigheter, civilsamhälle och skola. Flera av bidragen har särskild relevans för lärare och skolpersonal.

• Statsvetarna Erik Lundberg och Ali Abdelzadeh har undersökt hur tolerans utvecklas hos unga under deras uppväxtår, och om det finns skillnader mellan tjejer och killar, etniskt ursprung och utbildningsprogram. Resultaten visar att ungdomar uttrycker mer toleranta attityder i takt med att de blir äldre och att deras åsikter stabiliseras. Det talar för att insatser för att främja tolerans kan ge störst effekt i yngre tonåren.

• Psykologerna Metin Özdemir och Sevgi Bayram Özdemir redogör för hur skolan kan främja svenska ungdomars interetniska relationer. Med grund i omfattande analyser visar forskarna att ungdomar i etniskt blandade skolor har en positivare attityd till invandrare, men att ungdomarna i skolor med få invandrare bara uppvisar en ökad positiv attityd om de har en vän med invandrarbakgrund.

• Statsvetaren Viktor Dahl har tittat närmare på vilken roll vänner har för framväxten av ungdomars tolerans gentemot invandrare. Resultaten visar att ungdomar med en i genomsnitt mer tolerant vänskapskrets uttrycker mer toleranta attityder. De yngre ungdomarna väljer också att umgås med likasinnade vänner, de med liknande nivå av tolerans gentemot invandrare. Någon sådan effekt ser vi inte i äldre åldersgrupper.

• Psykologen Marta Miklikowska visar med sin kartläggning att föräldrar har inflytande över hur ungdomars tolerans och intolerans utvecklas. Att inflytandet är större ju bättre relationer de har med sina barn. Ungdomar med invandrarvänner påverkas dock mindre av föräldrars intolerans än ungdomar utan invandrarvänner. Att skapa förutsättningar för vänskap mellan ungdomar med olika etnisk bakgrund kan således motverka överföringen av intolerans från föräldrar till deras barn.

Övriga medverkande i antologin är statsvetare Cecilia Arensmeier och Susanne Wallman Lundåsen, sociolog Kari Steen-Johnsen, teolog Johan von Essen, lektor i pedagogik Elisabet Langmann och historiker Lars Trägårdh.

Antologin går att ladda ned här. För mer information kontakta pressansvarige Johan Perwe på 0702-593819 alt. johan.perwe@levandehistoria.se eller utredningsansvarig Erik Lundberg på 0702 95 21 92 alt. erik.lundberg@levandehistoria.se.